Sällan har så många kommunala tjänstemän på politikers uppdrag skrivit så mycket och spenderat så många skattekronor på konsultföretag av alla de slag och i slutändan levererat en så verklighetsfrånvarande produkt som Fördjupad Översiktsplan Kode (FÖP Kode). Man behöver inte vara Einstein för att förstå det orealistiska i att på jämförelsevis kort tid fyr-eller femdubbla befolkningen i ett litet landsortssamhälle, som huvudsakligen är uppbyggt vid randen till en synnerligen bördig jordbruksslätt. Planen föreslår 1700 nya bostäder av alla de slag och inkluderande femvånings hyreshus, som smälter in i landskapet lika illa som en elefant i en porslinsbutik. Vi saknar bara ett svar på Karlatornet och Kungälvs kvaddade 15-våningsskrapa. För visst måste Kode ha ett ståtligt landmärke, annars går vi nog under.
Man skulle kunna fylla många extranummer av Kungälvs-Posten med seriösa kommentarer om alla orealistiska förslag, som samlats i FÖP Kode. Men jag nöjer mig denna gång att sätta fingret på ett område, som dock är desto allvarligare.
Sverige har Nordens sämsta självförsörjningsgrad avseende livsmedel och i takt med ökad befolkning och kraftigt minskad jordbruksmark, som annekterats till bostäder, har vi sjunkit från 75% till nu knappa 50%. Ändå sämre är situationen i de två storstadsregionerna Stockholm och Göteborg, där Kungälv tillhör den senare. Vi har alla kunnat se vad som händer med såväl tillgång som priser till följd av en pandemi och, sedan ett år tillbaka, ett omfattande krig i Ukraina. Vad tror ni händer om konflikterna utökas eller fortgår ytterligare några år? Tror ni våra grannar välvilligt fyller de tomma svenska förråden med deras livsmedel? Tror ni livsmedelspriserna sjunker?
Med hänsyn till vår prekära försörjningssituation måste vi säkerställa att varje kvadratmeter bördig jordbruksmark används till livsmedelsproduktion. Detta måste avspegla sig både på ett nationellt plan och på ett kommunalt plan. Vad läser man då i FÖP Kode? Jo, man vill bygga 1700 nya bostäder och en icke ringa del av dessa vill man bygga på bördig jordbruksmark på och runt Solbergaslätten. Man vill annektera motsvarande 50 stora fotbollsplaner (50 stycken Lunnevi) för nybyggnation av alla de slag och samtidigt ta bort motsvarande yta från vår kapacitet att producera livsmedel. Om det inte vore så allvarligt skulle man kunna skratta. Men det skrattet fastnar i halsen. Så kära Kode/Solberga-bor protestera mot galenskaperna. Våra kommunala politiker sitter inte där på egna mandat utan med hjälp av våra röster och vårt numera vacklande förtroende. Skriv till dem, ring dem, tala med dem, skriv på protestlistor – korts sagt, agera innan den här galenskapen gått för långt.
Till sist. Jag är inte lantbrukare, har aldrig varit och kommer aldrig att bli, men jag vill kunna fortsätta att äta. Därför behöver vi vår åkermark och alla våra duktiga jordbrukare.
Nu räcker det