Miljöpartiet i Kungälv anser att det liggande förslaget för stadsdelen "Kexstaden" är överdimensionerat och oproportionerligt i relation till Kungälv som stad och tätort. Vi är också tveksamma om det verkligen möter behovet av klimatsmarta och billiga bostadsrätter och hyresrätter. Stadsdelen är tänkt att innehålla 1 600 bostäder. Inledningsvis ville Orkla bygga 2 000 bostäder, men genom någon form av förhandling med kommunen landade antalet på 1 600 bostäder. Kommunens befolkningsutveckling är stark enligt uppgifter från Ekonomifakta: " Kungälvs kommun ligger i Västra Götalands län och har 50 313 invånare. Värdet för befolkningsökning är det 13:e högsta i landet med 4,2 procent, treårsbasis."
Rent bildligt kan detta förslag uppfattas som ett rymdskepp som landar mitt i hjärtat av gamla Kungälv. Vår stad Kungälv anlades runt 1660, och sedan dess har staden växt, omvandlats och olika tidevarv har satt sin prägel. Genomförda undersökningar av markområdet visar att det finns föroreningsskador kopplade till tidigare verksamheter och industrier. 1994 köpte Orkla kexfabriken och fastigheten längs med Nordre älv.
I den tid som vi befinner oss i behöver beslut om stadens utveckling grundas i social hållbarhet, miljö- och klimatlagstiftning, utveckling av ett hållbart samhälle rustat för både klimatförändringar, havsnivåhöjningar och inte minst ett förhöjt beredskapsläge. Marken behöver saneras.
Miljöpartiet i Kungälv undrar därför om;
• ambitionen i styrningen för tillväxt och nya bostäder i Kungälv verkligen möter behovet av billiga bostäder, såväl bostadsrätter som hyresrätter? Hur blir det med den sociala hållbarheten? Både Dammbergen och Kexstaden verkar inte möta detta? Att styra mot enbart stora bostadsprojekt med dyra bostäder får konsekvenser. Är det inte dags att utveckla även det småskaliga bostadsbyggandet i Kungälv?
• bostadsbyggande är en åtgärd för att sanera föroreningsskadad mark. Finns det i sådana fall en kommunpolitisk strategi för detta?
- kommunens planeringsresurser och kompetens "säljs" till exploatörer av markområden som erbjuder attraktiva boenden? Isåfall hur påverkar detta tillgången till resurser för planarbeten för kommunen som helhet? Hur går det med den småskaliga bostadsutvecklingen i Kungälv?
Sammanfattningsvis är Miljöpartiet i Kungälv tveksamma till om förslaget för Kexstaden verkligen möter behoven av nya bostäder i Kungälv? Eller är det så att detta projekt, precis som exempelvis exploateringen av Dammbergen, kommer att tillhandahålla dyra bostäder med höga boendekostnader? Likväl ifrågasätter vi om detta förslag kan främja såväl ekologisk, ekonomisk som social hållbarhet i bostadsbyggandet i Kungälvs kommun?
Maria Kjellberg
Ordförande Miljöpartiet de gröna i Kungälv
