Hej, läste artikeln om Kungälvsposten om omlottzoner. När besked lämnades under 2022 gick diskussionerna höga om hur medborgare i praktiken ska kunna utnyttja omlottszonernas nya prissättning, huruvida en konsekvensanalys gjorts kring vad man beräknar blir ökad biltrafik in till Kungälv/Ytterby för att partners på pendlingsparkeringar som redan idag är oerhört underdimensionerade. Då nämnde en tjänsteman att pendelparkering i t ex Kode fanns att använda och att inga nya pendlingsparkeringar planeras. Men Kode ingår ej i omlottzonen. Kungälv ska däremot byggas ut med ytterligare bostäder.
Skulle gärna läsa om en övergripande problematisering av Kungälvs kommuns brist på praktiskt planering för att möjliggöra pendling. Pendlingsparkeringar måste utökas. Varför byggs de t ex inga dito vid norra Rollsbomotet? Här skulle bussar från Stenungsund, Uddevalla etc enkelt svänga av och plocka upp människor. Denna placering är vanlig i t ex Skåne. Varför byggs inga pendelparkeringar längs med väg 168, Romelandavägen, Kärnavägen så att kommuninvånarna som bor på landsbygden kan köra endast dit och inte in i centralorten? Vad är det som detta beror på mer än att kommunen "inte äger marken" ? Markköp för både det ena och det andra vad gäller byggnation men för det som skulle göra skillnad för miljön och i människors vardag, som vill bidra till en bättre miljö men av praktiska skäl inte kan, det prioriteras inte. Det är många som bor lantligt i Kungälvs kommun som helst bortses från i kommunens och västtrafiks planering.
Än så länge kanske man ska säga: Kungälv har under flera år haft en oerhört stor utbyggnadstakt som påverkar även brister i skola, vård och omsorg. "Kommun på gränsen till storhetsvansinne" färgad av en mängd dåligt utredda och konsekvensanalyserade beslut.
Trött pendlare och skattebetalare
LÄS MER:Västtrafiks nya omlottzoner börjar gälla i augusti – billigare resor för Kungälvsborna
LÄS MER:Smala parkeringsrutor på Komarken i Kungälv skapar irritation
LÄS MER:Saknar quizen på biblioteket