Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Olof Stenlund har skrivit ett satiriskt debattinlägg om klimatkrisen. Arkivbild Bild: shutterstock
Olof Stenlund har skrivit ett satiriskt debattinlägg om klimatkrisen. Arkivbild Bild: shutterstock

Min andel är obetydlig – herregud, vad jag har slarvat bort pengar till ingen nytta

Det står klart för mig att eftersom jag bara är en av alla invånare i Sverige så är ju min andel av vårt lands utsläpp också väldigt liten, skriver Olof Stenlund i ett satiriskt inlägg i klimatdebatten.

Detta är en insändare. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Klimatkrisen kräver åtgärder påstås det. Jag har försökt så gott jag kan. Man vill ju så klart ställa upp. Men enkelt har det inte varit. Mycket att tänka på, det känns tungt.

Så hörde jag en politiker som sa att Sveriges andel av alla klimatutsläpp är väldigt liten eftersom vi ju är ett litet land. Därför betyder det knappast något alls vad vi gör här i Sverige, om det nu är ett problem det här med klimatet. Det kändes faktiskt befriande att höra, tyngden över bröstet minskade. Jag fortsatte på politikerns tankespår och då stod det ju snart klart för mig att eftersom jag bara är en av alla invånare i Sverige så är ju min andel av vårt lands utsläpp också väldigt liten. Och då blir ju plötsligt min andel av hela världens utsläpp så otroligt liten. Och problemet med den, om det nu verkligen är ett problem, kan ju knappast stå i rimlig proportion till de umbäranden som det innebär för mig att minska denna pyttelilla andel. Trycket över bröstet försvann. Så skönt.

Det gick en tid, men tankespåret fanns kvar. En kväll när jag lyssnade på en debatt och hörde att statens inkomster är mer än 1000 miljarder kronor insåg jag att den skatt jag betalar är en väldigt liten andel av detta. Men för mig är det en stor andel av min inkomst. Jag räknade snabbt ut att om jag inte betalade någon skatt alls så skulle det inte ens märkas i statens budget men desto mer i min budget. Det kändes verkligen inte bra, trycket över bröstet kom tillbaks. Varför har jag hållit på med detta under så många år? Och värre blev det när jag tänkte på allt annat jag betalat. Bara en sån sak som kollektivtrafiken. Det märks ju inte alls om jag inte betalar, bussar och tåg går ju ändå. Ja herregud, vad jag slarvat bort pengar till ingen nytta. Nu mådde jag dåligt igen.

Men lite skönt att jag väl inte längre behöver bry mig om klimatet. Man vill ju må bra.

Tack Jimmie.

Olof Stenlund

Kungälv

LÄS OCKSÅ: Elever vill ha buss till Nordiska folkhögskolan

LÄS OCKSÅ: Spara inte pengar på elevers och lärares bekostnad