Urban Bohlén är lojal sin favoritklubb, så lojal att han lämnat kompisarna i Skarpa på ståplats för att hålla till i pressbåset och sköta snacket i sändningarna från hemmamatcherna. Det har gett eko. Urban Bohlén har fått uppdraget att även kommentera Frillesås matcher i elitseriekvalet.
– Det har jag redan gjort och är inte första gången. Jag gjorde det under pandemisäsongen när Frillesås kvalade. Det är ett hedersamt uppdrag och ett bevis på att man gör något bra. Jag tycker om bandy, jag är en bandynörd, så det är en win-win att få jobba med det jag tycker är jätteroligt. Det gäller bara att få ihop det övriga livet, säger han.
Saknar du läktarlivet?
– Ja, det är klart att jag gör. Jag försöker ta igen det på bortamatcherna. Vi i Skarpa har haft bussar till Lidköping och Åby.
”Cazzon” en förebild
2010 gick omutbare IFK-supportern Fredrik ”Cazzon” Carlsson bort, lika hastigt som tragiskt bara 24 år gammal. Men hans supporterhjärta slår fortfarande på Skarpe nord på många sätt. Varje år delas Cazzons hederspris ut till någon som betyder mycket för IFK Kungälv. I år är det Urban Bohléns tur att hedras med den utmärkelsen.
– Fantastiskt. Han betydde allt för mig när han kom med sina idéer och presenterade dem. Han ville skaffa flaggor och grejer. Några av oss äldre supportrar stöttade när han drog i gång det och klacken lyfte. Jag känner bröderna Carlsson (Magnus och Jonny) och pappan (Lennart), jag har varit med och nominerat pristagare under åren, men aldrig haft en tanke på att jag skulle få det. Jag jobbar för IFK för att jag vill ha tillbaka dem till elitserien, säger Urban Bohlén.
Tror på bandyhall först när spadtaget tas
IFK Kungälvs slutade åtta i allsvenskan och har minst sagt blandat och gett under säsongen.
Hur ser du som supporter på IFK-säsongen?
– Vi började väldigt bra, över förväntan. Jag förstod att om vi får ihop laget skulle det kunna bli bra. Vi hade många nya spelare och visste inte riktigt var vi stod. Och dåliga träningsförhållanden. Så åker vi och vinner mot Laik och släpper in ett mål i sista minuten mot Åby och det blir oavgjort. Vi får ett rött kort mot Nässjö, någonstans där blir vi ojämna. Vi åker upp och slår Falun och Ljusdal. Där blev laget sjuka och cirkusen var i gång. Det var sjukdomar och isproblem, allt möjligt hände. Det var speluppehåll från 30 december till 22 januari. Då slår vi Unik hemma. Men efter det var inte spelet bra, det var som att de bara spelade av säsongen när Nässjö tog tåget i stället för oss, summerar Urban Bohlén och blickar framåt:
– Vi är kvar i allsvenskan och det viktigaste för mig som supporter är att efter år av trasig ekonomi så har vi elitlicensen igen och har hittat en organisation. De närmsta veckorna blir spännande för att se vilka spelare som stannar. Att fylla på med sex-sju nya spelare varje år är jobbigt. Men hallen måste komma snart. Vi supportrar tror inte på det förrän vi ser Odhner och Holmensköld ta första spadtaget med hjälmar på. Det är viktigt inte bara för A-laget utan också för ungdomarna. Vi vill att hela vår föreningen ska kunna träna bra.
