Björklunds gav Meraf Bahta ett liv i Sverige – berg- och dalbanan leder till OS
Meraf Bahta är på väg till sitt andra OS. Frågan är om hon hade kommit dit utan familjen Björklund i Vinningstorp. Den här berättelsen är andra delen av KP:s sommarserie Bakom framgången.
Meraf Bahta är försenad. Hon är har ett kort stopp på hemmaplan mellan alla tävlingar utomlands, men har fastnat i en av många och långa bilköer i sommartrafiken. Hennes tidigare tränare, numera mest mentor, extrapappa och supporter Ulf Björklund är i stället tidig. Han sätter sig och berättar om hur den eritreanska löparstjärnan kunde hamna hemma i huset i Vinningstorp i Kode och om den berg- och dalbana som hon och omgivningen fått ta sig i genom, både sportsligt och själsligt.
Den då 19-åriga Meraf Bahta är i början av en internationell karriär 2008 när livet tar en dramatisk vändning.
Den då 19-åriga Meraf Bahta är i början av en internationell karriär 2008 när livet tar en dramatisk vändning.
– Hon var på träningsläger i Spanien i december när hon fick en inkallelseorder till armén i Eritrea. Det skulle innebära fem år militärtjänst i ett krigförande land. Hon bestämde sig samma kväll att hitta ett plan någonstans. Hela hennes karriär som löpare skulle bli utraderad, förutom alla faror som finns i krig. Hon hade tjänat pengar på att vara med i ett par lopp, säger Ulf Björklund.
Meraf Bahta har vi den tidpunkten träffat Mustafa Mohamed några gånger och antar att Sverige är ett land där hon kunde utvecklas som elitidrottskvinna.
– Hon åkte direkt och från den dagen betraktades hon som desertör i Eritrea. Det straffas med döden. Det var ingen behaglig situation när hon kom till Sverige, konstaterar Ulf Björklund.
Meraf hamnade i mörka och svinkalla Älvsbyn i januari, 25 grader kallt och en och en halv meter snö. Det var ändå inte det största problemet för henne just då.
– Hon fick höra de hade arresterat hennes föräldrar för att hon deserterat. Och en månad senare hade mamman dött i fängelset.
Det är en ledsen tjej som Ulf Björklund, tränaren Ulf Friberg och de andra från Hälle IF får upp ögonen för och så småningom lär känna.
Min son Fredriks kompis hade bott här, vi hade gott om plats. Meraf skulle bo hos oss i två veckor.
Meraf Bahta flyttar därefter in hos familjen Björklund i Vinningstorp i Kode.
– Christian Persson, ordförande i Hälle, visste att jag haft löpare boende hos mig. Min son Fredriks kompis hade bott här, vi hade gott om plats. Meraf skulle bo hos oss i två veckor. Det blev mer än två veckor, säger Ulf Björklund.
Sportsligt är hon inte fulltränad, men Ulf och Hälle-folket kan ana vad hon har för kapacitet.
– Första året var hon inte närheten av den nivån som vi hade trott. Men man kan inte hålla världsklass och vara deprimerad, 1 000 mil hemifrån. Det blev jag som fick ta hand om träningen. Hon behövde träna snabbhet och uthållighet. Fast det viktigaste var att få tillbaka hennes trygghet i sig själv och i tillvaron. Då blev det bättre också på löparbanan. Hon hade bra sparring mot mina söner. Och vi såg att hon hade ett fantastiskt löpsteg och en otrolig uthållighet när hon orkade ta i, berättar Ulf Björklund.
Parallellt pågår en uppslitande kamp för att få uppehållstillstånd. Meraf Bahta får en hel del hjälp av advokat, Smyrnakyrkan, idrottsvänner och såklart Ulf Björklund. De ordnar ett jobb vid en städfirma och försöker söka uppehållstillstånd från svenska ambassaden i både Köpenhamn och Oslo, men det är alltid något kriterium som inte är uppfyllt, som att tjänsten som städare inte är utannonserad. Det blir flera avslag innan rätt stämpel hamnar på papper.
– När första avslaget kom var det som helvetet hade slukat henne. Meraf försvann ner i marken. Det var hemskt att höra henne säga ”utan Ulf hade jag inte levt …”, minns Ulf.
Till slut går det vägen, Meraf Bahta får ett permanent uppehållstillstånd och 2013 blir hon svensk medborgare. Ett år senare tar hon guld på 5 000 meter vid EM i Zürich.
Det ringer på telefonen när Ulf Björklund är mitt inne i berättelsen han har dragit många gånger vid det här laget. En timmas sommartrafik har tagit Meraf Bahta från Göteborg till Fars hatt. Köerna ringlar sakta genom Kungälv och vi stämmer därför träff i hotellets foajé. Tanken var en lunch, både Ulf och Meraf känner ett hungrigt sug i kroppen, men restaurangen har eftermiddagsstängt. Det blir i stället ett bord i hallen med ett glas vatten som enda energitillskott.
Ulf har betytt jättemycket. Det finns inte ord, det är så stort för mig. Alla i familjen …jag gillar dem jättemycket
– Ulf har betytt jättemycket. Det finns inte ord, det är så stort för mig. Alla i familjen …jag gillar dem jättemycket, säger Meraf Bahta direkt när hon slagit sig ner.
Vi backar bandet till skolåldern. Hur kom det sig att hon blev en bra löpare.
– Det var på en skoltävling. Jag gillade inte idrott, men var med och vann 800 meter. En tränare tyckte att ”hon har talang”, men jag hade inte velat hålla på med löpning. Det var först efter jag var tolv år som jag blev intresserad. Jag hade inte haft en aning om idrott innan. Jag tittade på tv med de bästa löparna och tänkte: jag vill vara som henne, berättar Meraf Bahta.
Sedan går det fort, både på och utanför banan.
– När jag var 15 år tävlade jag i Golden league i Rom och kom sexa. Och jag tävlade in ungdoms-VM i Peking, säger hon.
Där slutar hon femma.
– Hon var stor i Eritrea då, konstaterar Ulf Björklund.
Meraf Bahtas karriär fortsätter att hålla hög internationell klass efter EM-guldet i Zürich. Men 2018 kommer den tyngsta sportsliga smällen i karriären. Hon åker på tre prickar i vistelserapporterna till dopingkontrollorganet WADA – rapporter som hon på Svenska friidrottsförbundets initiativ får hjälp med att sköta – och stängs till slut av under ett år. Hon förlorar flera medaljer, varav ett EM-brons.
Historien får det fortfarande att tända till i ögonen på Ulf Björklund.
– Merafs eget förbund och RF frikänner henne och överklagar sedan sig själva – och får i genom en retroaktiv avstängning. Så fruktansvärt fult. Det är svårt att förstå hur de motiverar sig. Dopingkommissionen vet att Meraf är oskyldig, säger Ulf.
De försöker få ärendet prövat på högsta ort.
– Vi förstod att Meraf skulle frias. Men det krävdes att hon skulle stå för alla rättegångskostnaderna. Vi hade inga sådana pengar och var tvungna att backa.
Meraf Bahta har varit väldigt sparsam att tala om den tiden, hon har velat se framåt. Nu håller hon inte tillbaka med hur hon verkligen kände, att få en doping-stämpel när hon i själva verket avskyr allt som har med otillåtna substanser att göra. Meraf har testats massvis med gånger och alltid med ett negativt resultat.
– Allt är så orättvist. Det har förstört allt för mig. Jag har inte fått sponsorer, inte fått tävla. Jag tappade allt. Det har varit mentalt stressande. Jag har inte tagit något. Jag har kämpat varje träning. Jag gillar inte doping, testar mig tre-fyra gångar per månad. Jag har inga problem med det, jag är en ren person. Det var hemskt att hamna i en sådan situation. Men jag kämpade, pratade med familjen och fick stöttning runtomkring, förklarar Meraf Bahta.
Meraf Bahta tävlar igen sedan snart två år. Formen kommer sakta tillbaka, men det är inte någon spikrak kurva som pekar rakt uppåt.
– Det känns bra. Med corona har det inte varit många tävlingar. Det är lite segt. Jag har också haft corona och det tog tid till återhämtningen. Nu känns det bra i kroppen, men det är inte lätt att hitta tävlingar, säger hon.
OS startar i dagarna. Lovisa Lindh har ratats i sista stund på ett grymt sätt, trots klarad kvalgräns. Meraf Bahta klarar kvalgränsen för 10 000 meter tidigt i maj, men får vänta i över en månad innan det positiva beskedet anländer. Under sommaren klarar hon även gränsen för 5 000 meter.
LÄS MER:Meraf Bahta klar för OS: ”Vilken lättnad”
– Det blir min andra olympiad. Det är kul och spännande. Fram till dess ska jag träna hårt på OS-läger med landslaget. Jag hoppas på ett bra resultat. I Rio var det fantastiskt. I Japan blir det inte samma sak, man kan inte röra sig från OS-byn och det blir ingen publik. Det är väldigt tråkigt. Jag får vara fokusera på resultat istället, säger Meraf, som planerar att landa i Tokyo de sista dagarna i juli.
Världsrekordhållaren på 10 000 meter Sifan Hassan lär vara en av de tuffaste motståndarna. Men det finns fler utmaningar.
– Värmen framför allt. Jag vet inte om de gör som i Doha och blåser in kalluft. Det blir tight i värmen.
Som det ser ut nu ställer Meraf Bahta upp bara på 10 000 meter.
– Det blir tufft att dubblera i värmen, menar hon
LÄS MER:Bakom Jöhnssons handboll finns en morfar Bengt
.
