Det var Dagens Nyheter som först uppmärksammade de stora planerna som ett antal kommuner i Bohuslän och i Norge har på att bygga en höghastighetsjärnväg på pelare mellan Oslo och Kungälv, för 100 miljarder kronor. På Skagerrakbanan, som den är tänkt att kallas, ska tågen gå i 400 kilometer i timman och restiden till Göteborg - Oslo ska ligga på en timma.
En av de som har suttit med och planerat linjen är Anders Holmensköld, kommunstyrelsens vice ordförande i Kungälv.
– Sådana järnvägar finns på olika håll i världen. De håller på och bygger en sådan just nu i Baltikum, ner till Polen. Det finns många fördelar med att bygga såhär. Det går så mycket snabbare och det är mer flexibelt. Man behöver inte bygga järnväg som man gjorde på 1800-talet, säger han.
På vilket sätt är det mer flexibelt?
– Man kan välja var pelarna ska stå. Det är inte hela världen om man hittar en hällristning längs vägen.
Idén har kommit fram i dialog mellan de bohuslänska kommunerna som har stridit för ett dubbelspår på Bohusbanan i många år.
– Det är utifrån diskussionerna om dubbelspår som vi har växlat över till det här. Det tar alldeles för lång tid att bygga sådant här i Sverige. Om vi ska bygga på konventionellt sätt skulle vi som är 50 år knappast få uppleva det i vår livstid. Vi har ju inte ens fått till ett nytt motorvägsmot fastän vi har jobbat för det i hur många år som helst. Jag är rädd att Sverige halkar efter om vi inte kan bygga snabbare än så, säger Anders Holmensköld.
Istället tänker sig de inblandade kommunerna en kommersiell lösning, där de som använder banan ska betala kostnaderna för den.
– Passagerarna och godset som reser på järnvägen betalar den på sikt. Den ska vara betald på 30 år, troligen går det ännu fortare.
Banan beräknas kosta 100 miljarder?
– Det är vansinnigt mycket pengar, men det finns beräkningsmodeller på hur det skulle gå till. Vi har dock inte grävt ner oss i siffror än. Men i princip är det här samma sak som Öresundskonsortiet.
Konsortiet i det här fallet skulle bestå av de berörda kommunerna, och konsortiet skulle då låna upp pengarna eller få med någon aktör med pengar.
– Det måste finnas en part som sköter alla affärerna. Sedan kan det finnas andra intressenter också, men där är vi inte än. Det vi måste reda ut först är om detta är möjligt, säger Anders Holmensköld.
Kungälvs kommun, liksom de flesta andra kommuner längs sträckan, har skrivit på ett intentionsavtal.
– Jag tror vi kommer att veta om ungefär ett år om det här är något som vi kommer att kunna gå vidare och genomföra eller inte, säger Anders Holmensköld.
I de skisser som finns hittills så har man tänkt en station under E6 i Kungälv. Från den går spåren under älven till Surte, för att knyta ihop med Nordlänken, Göteborg – Trollhättan.
– Det här kommer nog ändras mycket innan vi kommer till ett skarpt läge, men det är klart att om man ska korsa en älv så måste man gå under eller över den på något sätt.
Till Dagens Nyheter säger Anders Brunberg, projektledare för Skagerrakbanan, att man siktar mot att starta för trafik år 2028.
Är det realistiskt?
– Det är en riktigt hjärnkittlare. Det är helt andra termer än vad vi är vana vid. Vi får inte till ett mot på E6 på den tiden. Jag tror att det skulle vara möjligt om allting gick enligt planen, men det låter fantastiskt. Jag får nog passa på den, säger Anders Holmensköld.
Kristian Johansson
