Underhållspengar saknas för Kungälvs fästningar

Två av Kungälvs främsta kännetecken behöver underhållspengar, mest kritiskt är det för Bohus fästning.
– Det skulle behövas 20-30 miljoner bara för att behålla den i det skick som den är nu, säger Johan Staberg på SFV.

ANNONS
|

Det är inte alla kommuner som kan stoltsera med två fästningar men det kan Kungälv. Både Bohus fästning, som klassas som en ruin, och Carlstens fästning är två historiska platser som på många sätt fortfarande lever och drar till sig besökare.

Men historiska platser kräver underhåll, och underhåll kräver pengar.

I en intervju med Hallands Nyheter konstaterar Jan Olov Westberg på Statens fastighetsverk (SFV) att underhållspengarna inte räcker till för de ruiner, slott och fästningar som de äger. I december förra året stängdes Kronobergs slottsruin på grund av rasrisken, och på Bohus fästning har flera delar spärrats av.

Ett jättedilemma

– Det här har vi levt med i flera år, problemet med att skydda fästningen från att rasa, fogproblem och inträngande vatten, säger Ulf Karmark, en av personerna bakom Fästningsholmen Event som bedriver turist- och besöksverksamhet på Bohus fästning.

ANNONS

– Det handlar inte precis som några lampor som inte fungerar, vi har fått stänga sju eller åtta ställen i fästningen på grund av rasrisk, berättar han och nämner Sven Halls torn samt Röde torn, som är avstängd på utsidan. Även Droppstensgrottan har stängts av på grund av lösa stenar.

– Det här är ett jättedilemma. Fästningen är ett statligt byggnadsminne, så vi får inte röra någonting. Vi kommer att ha en del möten i mars med kommunen och Statens fastighetsverk om hur vi ska lösa detta.

Han poängterar att lösningsviljan är stor och att han möter ett stort engagemang både hos kommunen och Statens fastighetsverk.

– Det här är inte förvaltarens del, det ligger högre upp, säger han.

Behöver 80-85 miljoner

Johan Staberg är fastighetschef på SFV. På frågan hur underhållsbehovet ser ut för Kungälvs två fästningar svarar han att statusen ser bättre ut för Carlstens fästning.

– Carlsten är i bättre skick än Bohus, där har det lagts mer underhållspengar på murar genom åren, det är inte lika stor risk för att murar ska rasa eller stenar flyttas där. Men, så klart, den är flera hundra år gammal, det finns alltid massvis att göra.

Enligt Johan Staberg finns det en långsiktig underhållsplan för fästningarna, och det görs säkerhetsbesiktningar varje år. Men behovet är stort och underhållspotten för dessa fastigheter som regleras i statsbudgeten ökar inte i samma takt som behoven.

– Det är mycket som vi inte kommer att kunna åtgärda de närmaste åren, inte som det ser ut med anslagen. Vi skulle behöva cirka 80-85 miljoner de närmaste fyra åren för att komma ikapp underhållsskulden bara i Göteborgsområdet. Vi har kanske 9 miljoner per år.

Han tillägger att när en fjärdedel av murarna renoverades på Carlstens fästning för några år sedan kostade det 16 miljoner kronor.

– Det är den kostnadsstorleken vi pratar om.

Måste komma från staten

Johan Staberg menar att även om SFV fick mer pengar till underhåll för fästningarna finns det inte heller oändligt många hantverkare med den kunskapen som krävs.

– Så det är inte säkert att mer pengar skulle lösa allt. Men vår ledning håller på för fullt med att äska pengar. Underhållspengarna, som ju även ska räcka till driftskostnader, har gått ner något de senaste åren samtidigt som mycket blivit markant dyrare.

Han tror att det bara är en tidsfråga innan mer rasar på Bohus fästning.

– Det skulle behövas 20-30 miljoner bara för att behålla den i det skick som den är nu, i ett par år framåt, på tio år sikt kanske 50 till 60 miljoner. Vi kommer att behöva stänga mer om vi inte gör något inom kort.

Eftersom SFV hyr ut fästningen till Kungälvs kommun, som i sin tur hyr ut den, hamnar en del av drift och skötsel på de som bedriver verksamhet där. Det handlar dock om lättare skötselåtgärder, som gräsklippning och felavhjälpande mindre underhåll enligt Johan Staberg.

Ulf Karmark har nyligen startat en insamlingsstiftelse för Bohus fästning, han berättar att det finns på Läckö slott och hoppas att det ska kunna bidra till underhållet på något sätt.

– Jag vet att det inte är vår boll egentligen, vi är bara hyresgäster. Men jag har bott i Kungälv i hela mitt liv och vill gärna rädda fästningen.

Men även om det är pengar som saknas för SFV så blir det svårt att finansiera underhållet på annat sätt berättar Johan Staberg.

SFV får varken låna pengar för underhållet, eller ta emot bidrag för det. Staten äger fästningarna och pengarna måste komma därifrån enligt nuvarande regelverk.

– Det är fortfarande vi som ska stå för det stora underhållet. Vi vet vårt ansvar och vill ta det på bästa sätt, efter de medel vi har att göra det med, säger han.

Kan bli farligt längre fram

På Carlstens fästning konstaterar även kommendant Eiwe Svanberg att det finns en underhållsskuld.

–Vi har ett underhållsbehov som vi kommit efter med. I dagsläget är vi inte påverkade när det gäller att ta in turister utan det är mer utseendemässigt. Och om det fortsätter så här kan det bli farligt om 15 till 20 år.

Han är tacksam att Carlstens fästning i all fall sluppit ett problem som vållat bekymmer på flera andra fästningar. Under 1960 och 1970-talet var det vanligt att man sprutade in cement i fogarna vid renoveringar, något som senare visat sig vålla problem, idag har man återgått till kalkbruk.

–Min far som var restaureringschef här då trodde aldrig på det, så vi har sluppit det här.

Idag är den stora utmaningen att det fryser mellan stenar, och när frosten släpper ramlar stenarna. Och allt järn som finns på fästningen.

–Förr gick man runt och målade järnet regelbundet. Sedan bestämde riksantikvariatet att man inte fick ha sådana färger som vi ville använda. Den färgen de föreslog tar ett halvår på sig att torka så vi kunde inte måla järnet om fästningen skulle vara öppen. Nu sitter vi här med väldigt mycket järn som behöver ses över.

Eiwe Svanberg bedömer möjligheterna till ökat underhåll som små.

– Om det blir mycket arbetslöshet kanske man kan sätta in arbetslösa att åtgärda en del. Sedan hoppas jag att man skulle kunna gå tillbaka till som man gjorde förr, då satte man regelbundet tillbaka stenar som lossande. Vi hade åtskilliga anställda under den militära tiden som gick året om. Den typen av människor hittar vi väl inte idag men det finns duktiga murare som skulle kunna göra mycket.

ANNONS