Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Tranans dans har gjort fågeln välkänd, berättar Kåre Ström, ornitolog och ordförande i Kungälvs ornitologförening.
Tranans dans har gjort fågeln välkänd, berättar Kåre Ström, ornitolog och ordförande i Kungälvs ornitologförening.

”Troligen ett inlärt beteende”

Ornitologen Kåre Ström har aldrig hört talas om tranor som knackat på tidigare. Han menar att beteendet måste vara inlärt.
– Man kan tänka sig att de övervintrar i närheten av ett hus där de får mat varje gång de knackar på. Då provar de samma beteende i Sverige, säger han.

Tranor i Kungälvstrakten är inget nytt, det vittnar ortnamnet Trankärr om. De häckar här och i september eller oktober flyttar de söderut och spenderar vintrarna i Spanien eller Nordafrika. I mars eller april kommer de tillbaka och väljer samma häckningsplats år efter år.

Det som gjort tranan till en av våra mest välkända fåglar är att den har rastplatser utefter vägen. En sådan rastplats är Hornborgarsjön och här samlas flera tusen tranor på sin väg mot häckningsplatsen för att dansa, äta upp sig och umgås ett slag.

– Tranan är ett spännande djur, säger Kåre Ström. Den är nog en av våra tio mest välkända fåglar, mycket på grund av den spektakulära dansen.

Hälsar på släktingar

I trandansen niger och bockar tranorna för varandra. Dansen är ett sätt att stärka banden mellan makarna, men också ett socialt beteende där tranorna hälsar på släktingar och tidigare familjemedlemmar.

På senare tid har tranornas beteende förändrats något. Dels flyger de tidigare mot norr eftersom klimatförändringarna gör att våren kommer allt tidigare och det gäller att vara på plats när tillgången på föda exploderar, dels har de blivit mindre skygga vilket hänger samman med att de blivit många fler. På några decennier har tranan gått från att vara ganska sällsynt till att bli en av våra mest publika fåglar i landet. Kåre Ström pekar ut två orsaker till att tranorna ökat i antal.

– Framför allt beror det nog på att man slutat jaga fågeln på övervintringsplatserna i Spanien. Dessutom har man stödutfodrat arten, berättar han. Nu är de så många att de kan vara ett hot mot andra fågelarter eftersom de äter fågelungar.

Har kanske fått potatisskal

Tranan har annars en ganska varierad kost bestående av alltifrån grodor och smådjur till säd och matavfall.

– Vid det hus i Spanien eller Nordafrika där Ullas tranor lärt sig knacka kan man tänka sig att tranorna kanske fått potatisskal eller lite bröd när de knackat på, säger Kåre Ström. De tar inte skada av att man ger dem lite mat ibland.

Glöm inte att ladda ner vår nyhetsapp till din mobil:
 
1. Sök på Kungälvs-Posten i AppStore eller Google Play.
2. För att ladda ner nyhetsappen klickar du på ”hämta” eller ”installera”.
3. Godkänn att nedladdningen påbörjas.
4. Därefter påbörjas nedladdningen.
5. När nedladdningen är klar klickar du på ”öppna” för att öppna nyhetsappen.
6. Klart, nu har du laddat ner nyhetsappen. Du hittar appen på din hemskärm i mobilen bland dina andra appar.
 
Kom ihåg att aktivera pushnotiser så att du aldrig missar en lokal nyhet.