Fem ihärdiga plastspanare. Från vänster: Liam Samuelsson, Charlie Dahlin, Maja Palmér, Ella Sergi och Hampus Rydhed.
Fem ihärdiga plastspanare. Från vänster: Liam Samuelsson, Charlie Dahlin, Maja Palmér, Ella Sergi och Hampus Rydhed. Bild: Benedikta Cavallin

Tredjeklassen som tar engångsplast på allvar

Klass 3A på Kastellegårdsskolan har ägnat hösten åt plast. Det har bland annat resulterat i en rad goda idéer för en hållbarare bamba.
– När vi använder engångsbestick och muggar av plast borde de bytas ut mot träbestick och pappmuggar, säger Liam Samuelsson.

ANNONS

Vid avslutningsfikat i somras på Kastelleskolan fick varje elev en festis i engångsförpackning och rulltårta på en engångstallrik att ätas med engångsbestick. Det fick Maja Palmér och hennes kompis att reagera.

– Vi hade precis pratat om klimatet och om hur dåligt det är med engångsplast så vi gick till rektorn och klagade, berättar Maja. Sedan skrev vi ett brev om hur de kunde göra istället.

Klassföreståndare Pernilla Jalvin anmälde klassen till UR-projektet Klimatkompis.
Klassföreståndare Pernilla Jalvin anmälde klassen till UR-projektet Klimatkompis.

I samma veva såg klassföreståndaren Pernilla Jalvin att UR-projektet Klimatkompis 2021 hade tema plast. Hon anmälde klassen och när Kungälvs-Posten knackar på dörren till klassrummet har diplomet för väl utfört arbete just anlänt på posten. Pernilla är i full färd med att redovisa för klassen vad projektet gett.

ANNONS

– Runt om i landet har 462 klasser deltagit, berättar Pernilla. Tillsammans har ni samlat in 6300 påsar med plastskräp och alla ni elever har tillsammans kommit på 4441 idéer om hur vi kan få bort engångsplasten.

Mest plast i Bohuslän

Under projektets gång har eleverna i klass 3A på Kastellgårdsskolan samlat över tjugo säckar plastskräp i naturen, de har identifierat olika plastprodukter som borde bytas ut och de har pratat om vad som händer med all den plast som hamnar i havet.

– Havsströmmarna gör att Bohuslän har mest plast i hela Europa, säger Charlie Dahlin.

– Det är dåligt för djuren i havet eftersom de får i sig plasten, tillägger Maja.

Diplom från UR-projektet Klimatkompis.
Diplom från UR-projektet Klimatkompis. Bild: Benedikta Cavallin

Skolan lovar bättring

Avslutningsfikat är inte den enda gången då eleverna på Kastellgårdsskolan fått använda plastbestick och plastmuggar. Diskmaskinen i bamba är tjugo år gammal och går sönder med jämna mellanrum. Eleverna i klass 3A har gott om idéer om vad de skulle kunna äta med istället.

– Träbestick är bättre än plast eftersom trä är naturligt, säger Liam. Dessutom håller de bättre.

– Och plastmuggarna kan man byta ut mot pappmuggar, säger Hampus Rydhed, eller också kan vi ha med egna flaskor som vi fyller.

– Dessutom är det dåligt för miljön att alla sopor blandas i en enda påse, säger Ella Sergi. Vi borde sortera dem.

Nu har dock skolan lyssnat på eleverna och lovat både sopsortering och plastfria engångsprodukter så gott det går.

– Tycker ni att vi lyckats förändra något, frågar Pernilla, tumme upp om vi lyckades!

Nästan alla barnen i klassen gör tumme upp.

Klimatkompis

Klimatkompis är ett UR-projekt för årskurs 3. Klassen får olika uppdrag att lösa kopplade till de globala målen i Agenda 2030. I år har Klimatkompis fokuserat på plast och det har handlat om att samla in, återvinna och förändra användningen av plast i vardagen. 10 414 elever runt om i landet deltog vilket var rekord i Klimatkompis historia.

ANNONS