I år landade avgiften för vatten- och avloppstjänster för den som hyr eller äger en lägenhet i Kungälvs kommun på 6 482 kronor. Det placerar kommunen på den nionde dyraste kommunen i länet i kategorin. Sett i ett nationellt perspektiv finns det dessutom 241 kommuner i landet som hade lägre VA-taxor under detta året.
En jämförelse med närliggande kommuner visar att motsvarande lägenhetsbor i Göteborg fick punga ut med 3 590 kronor. Andra grannkommuner som Ale och Stenungsund hamnade på ungefär 2 000 kronor mindre i avgift. En annan Kungälvsgranne, Lilla Edet, hamnade på mer lika avgiftsnivåer som Kungälv. Där fick lägenhetsborna betala 6 218.
Ser man till hela länet var Kungälv en av de kommuner där VA-taxan ökade som mest från 2020 till 2021; 13.6 procent.
Tjörn toppar listan
Skillnaden mellan kommunerna i länet skiljer sig åt rejält. Högst avgift för vatten och avlopp betalar de som bor i lägenhet på Tjörn. De har under 2021 en årsavgift på 10 248 kronor per lägenhet, vilket är högst i landet. Strax därefter kommer Bollebygd (8 755 kronor om året) och Strömstad intar en tredjeplats i länet med en årsavgift på 7 888 kronor per lägenhet.
Lägst pris i länet betalar man i Tibro kommun. Där ligger priset istället på 3 036 kronor. I Göteborg ligger inte avgifterna mycket långt efter; där betalar lägenhetsinnehavarna 3 590 kronor varje år.
Skillnaden i pris mellan den dyraste kommunen i länet, Tjörn, och den billigaste, Tibro, är 7 212 kr för vatten- och avloppspriset.
Här är de 10 kommunerna i Västra Götalands län med de högsta va-taxorna.
| Dyrast i länet 1-10 | Kommun | Kr/kvm 2020 | Kr/kvm 2021 | Prisökning i procent | Kr/lägenhet och år | Kommun-ranking 2021 |
| 1 | Tjörn | 122.26 | 153.72 | 25.7 | 10 248 | 290 |
| 2 | Bollebygd | 119.38 | 131.32 | 10.0 | 8 755 | 287 |
| 3 | Strömstad | 118.33 | 118.33 | 0.0 | 7 888 | 285 |
| 4 | Munkedal | 106.48 | 110.80 | 4.1 | 7 387 | 279 |
| 5 | Lysekil | 101.19 | 107.86 | 6.6 | 7 191 | 274 |
| 6 | Färgelanda | 102.22 | 105.73 | 3.4 | 7 049 | 270 |
| 7 | Tanum | 102.30 | 102.30 | 0.0 | 6 820 | 260 |
| 8 | Bengtsfors | 93.10 | 98.03 | 5.3 | 6 535 | 244 |
| 9 | Kungälv | 85.63 | 97.23 | 13.6 | 6 482 | 242 |
| 10 | Sotenäs | 88.67 | 96.71 | 9.1 | 6 447 | 241 |
Uppgifterna gäller de som antingen bor i en hyresrätt eller äger sin bostadsrätt och lyfts fram i en färsk rapport släppt av Nils Holgerssongruppen, som är en sammanslutning av Bostadsrätterna, HSB Riksförbund, Hyresgästföreningen, Riksbyggen och Sveriges Allmännytta.
Mari-Louise Persson är ordförande i Nils Holgerssongruppen, och hon uttrycker rejäl oro över att det kan vara så stor skillnad mellan olika kommuner.
– Det skiljer sig i förutsättningar mellan kommuner, men att det skulle skilja sig så här mycket i kostnader är oroväckande, säger Mari-Louise Persson som också är miljö- och energichef på fastighetsförvaltaren Riksbyggen.
Skillnad på 500 procent
Jämför man kommuner i hela landet så blir skillnaderna än större. I Solnas, Stockholms och Huddinges kommuner är priserna allra lägst. Den förstnämnda kommunen intar billigastplatsen i Sverige med sina 1 644 kronor om året.
Det är en skillnad på över 500 procent mot priset på Tjörn.
Så fastställs VA-taxan
Det är politikerna i respektive kommuns fullmäktige som bestämmer vilken avgift som deras invånare ska betala för vatten och avlopp.
Vattentjänsterna produceras alltid lokalt och utifrån de förutsättningar som råder i varje enskild kommun, en kommun kan nämligen ha helt skilda förutsättningar jämfört med en annan. VA-taxor sätts utifrån självkostnadsprincipen.
Avgifterna får inte överskrida det som behövs för att täcka de kostnader som är nödvändiga för att ordna och driva VA-anläggningen. Verksamheten får inte drivas så att den totalt sett ger en väsentlig vinst.
Källa: Svenskt vatten
Prisskillnaderna mellan kommunerna har ökat de senaste åren, och i betydligt högre takt än Konsumentprisindex. På ett år har priset för vatten och avlopp ökat med i genomsnitt nästan fem procent i landets kommuner.
– Vi hör också nu att branschen gått ut och flaggat för att vi kommer fortsatt se stora prisökningar över tid. Det är inte bra, säger Mari-Louise Persson och hänvisar till tidigare signaler som branschorganisationen Svenskt vatten tidigare har gett om att ett stort antal svenska kommuner står inför större investeringsbehov av sina vatten- och avloppsnät.
Det är viktigt att konsumenten blir upplyst om läget så att det går att planera långsiktigt, menar hon.
– Så det inte blir så att man från ett år till ett annan drabbas av en chockhöjning, säger hon.
”Det krävs mer rör”
Det är respektive kommuns fullmäktige som beslutar om vad VA-taxan ska ligga på. Den främsta anledningen till att skillnaden är så stor mellan olika kommuner handlar om rejäla skillnader i förutsättningar; det kan handla om storlek, läge, typ av bebyggelse, avstånd, topografi, befolkningstäthet, antalet verksamhetsområden, råvattenkälla och så vidare. Även olika sätt att hantera investeringskostnader spelar in, som påverkar den så kallade kapitalkostnaden.
LÄS MER:Enhetstaxa för va utreds vidare
LÄS MER:Ny modell för VA-taxa klubbad
LÄS MER:Ny modell för VA-taxa på gång
Anledningen till att flera kommuner längs västkusten i år hade några av landets högsta VA-taxor handlar i hög utsträckning om att det blir dyrare att dra vatten och avloppsrör i skärgårdsmiljö, jämfört med i större städer där många människor bor på mindre yta. Det menar Jenny Juthstrand, analytiker på Hyresgästföreningen i västra Sverige.
– Det blir såklart större utmaning för de kommuner som har det glesare mellan befolkningen. Eller har skärgård. Det krävs mer rör, säger hon.
Fotnot: Siffrorna som nämns i artikeln är hämtade från Nils Holgerssongruppens nysläppta rapport. Statistiken har gruppen dessförinnan hämtat från Svenskt Vatten, Energimarknadsinspektionen, Energiföretagen Sverige, statistikmyndigheten SCB samt genom egen insamling.
