Kolsvart morgon, tidig väckning och ”Jag vill inte gå till skolan”. Lägg till en gnutta svåridentifierad huvudvärk eller magont och ännu mer ”Jag vill inte”. De allra flesta föräldrar har nog varit där, och i de flesta fall handlar det bara om en dag av allmän motvilja. För en del barn ligger det mer bakom än så, menar skolsocionom och socialsekreterare Karin Bäck:
– Därför är det jättesvårt att prata om detta i generella ordalag och det är viktigt poängtera att du som förälder känner ditt barn bäst. Men det finns några allmänna råd som man kan ta med sig.
Karin Bäck är en del av skolsocialt team som arbetar förebyggande med skolfrånvaro i kommunens skolor. Karin menar att det är tydligt att pandemin har förändrat vårt sätt att se på att stanna hemma:
– Pandemin har bidragit till en "stanna hemma-kultur" som inte fanns tidigare, och som barnen har blivit vana vid. Under pandemin började många arbeta hemifrån, något som inte varit möjligt för alla tidigare. Samtidigt innebar även lindriga symptom att man förväntades stanna hemma. Detta förhållningssätt lever kvar till viss del.
Det viktigaste man som förälder kan göra är att stå fast vid att skolan är viktig och att det är där barnet ska befinna sig på skoltid, menar Karin Bäck.
– Vår inställning påverkar jättemycket. Vi ska vara försiktiga med att slentrianmässigt säga ”okej, då stannar vi hemma idag”. Så långt det är möjligt ska vi vara tydliga med att skolan är viktig och det är där barnet ska vara. Det går inte att trycka nog på hur viktigt det är att ha den inställningen.
Vad mer ska vi tänka på? Karin Bäck svarar:
Var uppmärksam även i yngre åldrar
”Vi är generellt lite mer obrydda om yngre barns skolfrånvaro, enstaka frånvarodagar uppfattas ofta som harmlösa. Samtidigt ser vi att elever med problematiskt skolfrånvaro i högre åldrar ofta haft bristande närvaro tidigt. Man ser också att föräldrar till yngre barn inte riktigt delar den oron som vi i skolan kanske ser. Vi tror, utan vetenskaplig grund för det, att det beror på att på mellanstadiet så har du som förälder full koll på ditt barn och du vet oftast var ditt barn befinner sig. På högstadiet blir det plötsligt någonting helt annat, och vårdnadshavarna oroar sig mer. Det kan komma in annat normbrytande beteende och barnet kanske börjar umgås i kretsar som man som förälder inte riktigt har koll på. Då blir oron större och man är man mer benägen att ta hjälp av det stöd som finns att få. Men ju tidigare vi kan komma in, desto större chans har vi att förebygga problematisk frånvaro.”
Håll dialog med skolan
”När finns det då en grund för oro? Det är jättesvårt att uttala sig om generellt, men att hålla en dialog med skolan är ett jättebra sätt att se om det finns mönster som upprepar sig eller annat som går att ta på. Märker de av magont eller motvilja? Ser skolan någon förändring i beteende? Dialogen med skolan är superviktig.”
Uteslut fysiska fel
”Om skolan inte har uppmärksammat några förändringar kan det vara bra att ta kontakt med vårdcentral och utesluta att ingenting är fel rent fysiskt.”
Prata och peppa!
”Självklart ska man som förälder inte bortse från ens barns mående eller symptom, men man kan ändå börja med att prata, bekräfta barnets känslor och peppa. Säga att man fattar att det känns tungt, men att det brukar känns bättre efter frukost och så vidare. Och peppa och berömma efter genomförd skoldag, poängtera att ’Härligt, du klarade det, trots att du var så trött i morse!’”
Du känner ditt barn bäst
”Det finns barn med stort behov av återhämtning. Vi ser till exempel att barn med NPF-diagnoser kan må bra av extra utrymme för återhämtning. Som vårdnadshavare känner du ditt barn allra bäst.”
Tag hjälp utifrån
”Om ingenting är fysiskt fel och oron kvarstår, ta kontakt med elevhälsan på skolan eller till exempel familjehuset Kippan och berätta om er situation – de hjälper många familjer i Kungälv. Ta signalerna på allvar, oavsett vad det är är det ju symptom på någonting som vi som förälder behöver vara uppmärksamma på. Men det viktiga är att du som förälder inte behöver känna att du ska sitta inne med alla svaren själv. Du är inte ensam i båten och det finns hjälp och stöttning att få.”
Här kan du få stöd
Du når Familjehuset Klippan på telefon 0303-37 97 87. Om du inte får svar går det bra att lämna ett meddelande på telefonsvararen, de ringer tillbaka så snart de kan. Familjehuset Klippan finns på Stationsgatan 7C i Ytterby.
Webbadress: https://familjehusetklippan.se/
