– Jag hoppas förstås att det ska bli så, säger Louise Johansson som tränar nästan dagligen, vid sidan av sitt arbete, inför finalen den 16 september.
Årets Kock är inte bara den äldsta, det är också den mest prestigefyllda tävlingen i sitt slag. Den är bara öppen för Sveriges professionella kockar. Vinnaren får Gastronomiska Akademiens finaste pris.
– Ett SM i professionell matlagning, säger Louise, som varit i final för två år sedan.
Mästerkock 2011
Dit kvalificerar sig de allra bästa av de bästa. Ett lyft i karriären och en kvarts miljon kronor i prispengar hägrar.
– Första tävlingsuppgiften blir att laga en vegetarisk varmrätt med gul lök som huvudråvara. Gul lök innehåller en mängd näringsämnen, säger Louise.
Att tävla är inte nytt för henne. Hon vann TV4:s Sveriges Mästerkock första säsongen, 2011.
Louise säger självkritiskt:
– Det är visserligen en tävling för amatörer: Men det ligger mängder av prestige i en seger. Fast det var inget jag tänkte på då. Jag fick några fullträffar, kände att "det här är riktigt bra, vällagad mat som smakar gott". Bland annat kalv i dillsås där Leif Mannerström och Marcus Aujalay frågade sig hur jag skulle lösa uppgiften.
Gjorde egen kokbok
Varje program tog två dagar att spela in. Juryns medlemmar kan vara bryska i sina omdömen.
Omvänt – om du får sätta betyg på dem?
– Att de ibland är fräna är en del av programmet. Leif Mannerström var snällast. Marcus Aujalay helt ok. Per Moberg var svår att begripa sig på ibland.
Marcus skrev i förordet till Vinnar Kokboken:
”Louise är seriös och genomtänkt. Sätter råvaror i fokus, gör rak, enkel och god mat med särskild touch och prägel. Svensk husmanskost alltid med en välkryddad twist. Visuell och hållbart!”
– Den första av två upplagor, 5 000 exemplar, såldes slut. Nu har den tryckts i en upplaga till.
Det bästa med vinsten i Mästerkocken?
– En fantastisk chans i livet. Genom tävlingen träffade jag den som nu är min absoluta vän – Jessica Freij.
Hon fortsätter:
– Årets Kock är en helt annan typ av tävling med mer professionell matlagning. En helt annan grej. Där tävlar vi en dag och har fyra timmar på oss att laga den rätt som bestäms.
Som liten flicka fascinerades Louise av att finnas i närheten när hennes mamma lagade mat.
– Jag satt vid köksbordet och drog i mig dofterna. Smått magiskt. I tioårsåldern bakade jag mycket. Sedan utvecklades det till matlagning. Jag älskar att jobba kreativt med mina händer.
Sin egen matambassadör
Nu är hon kock, egen företagare, konsult, bloggare, cook-alongare på Instagram, matambassadör och författare till flera böcker om mat. En gastronom.
– För mig är yrket konstnärligt.
Matresan började på Ester Mosessons gymnasium, tre år. Men efter praktiken i England kunde den ha tagit slut.
– Jag fick upptäcka London. Restaurangen var en ”gentlemans club”. Attityden i köket var konservativ och hård, typ Gordon Ramsey. Det var hierarkiskt, viktigt att alltid säga ”Yes chief” och svara på ett speciellt sätt. En härskarteknik. Stekpannorna flög i luften. Vi unga skulle uppleva vad de äldre upplevt.
En erfarenhet som satte sina spår.
Åter till Årets kock. Numera har Louise en coach, ett smakteam och en tävlingsvan vän.
– Inför tävlingen tränar jag på att göra olika moment på tid, jag planerar arbetet, utrustningen och logistiken. När det är skarpt läge krävs ett "muskelminne", det kan ge ett försprång när uppgifter läggs till, säger Louise som kan stanna till och ge någon som frågar ett middagstips.
Muskelminne och sekundjakt
Samtidigt med sekundjakten beskrivs jobbet som stressande.
– Ja, väldigt mycket att hålla i samtidigt under långa arbetsdagar. Positivt är allt fler i branschen väljer att ha öppet måndag till fredag för att kunna vara lediga på helger. Och att man ska kunna vara gravid utan att världen går under. Finkrogarna har förstås öppet hela veckan.
Louise Johansson beskriver sig som stresstålig, mer avslappnad nu, och får ibland frågan om hur hon klarar det.
– Jag kan klara av att behålla lugnet i alla lägen. En sak i taget.
Yrket är fortfarande mansdominerat.
– Jag tar inget ansvar i den frågan. Men frågan är viktig att ställa till männen. Jag vill generellt inspirera alla, oavsett kön, för att öka mångfalden, i Årets Kock.
Sex portioner kräftkorv
Ett lyckat grepp presenterade Louise i Årets Kock 2019 när deltagarna skulle göra sex portioner korv.
– Jag gjorde en lyxig och annorlunda korv – på kräftor. Louise valde att skära ner istället för att mala ner kräftorna. Gott och lyxigt. Delmomentet gav en tredjeplats.
Grönsaker, fisk och skaldjur finns oftast med i hennes rätter.
– Sen adderar jag gärna smaker, kryddor och tekniker från till exempel det japanska eller sydamerikanska köket.
Är det en generationsgrej att välja bort kött?
– Vi yngre är mer mottagliga för det. Det är ett steg som vi verkligen kommer att behöva ta. Mer linser, bönor, kikärtor, ärtor, linser, svenskt spannmål och råvaror som djuren äter men som vi kan äta direkt. Supermat – för klimatet, vår planet och för vår överlevnad.
Louise Johansson
Ålder: 35 år.
Familj: Sonen Ludvig 5 år.
Yrke: Frilansande kock och matstylist.
Bor: I Göteborg, sedan ett par år tillbaka, är ursprungligen från Kungälv.
Så kopplar jag: Den frågan förstår jag inte riktigt.
Talang: Tävlar i Årets Kock 2021.
Dold talang: Vunnit SM-guld med Kareby juniorlag i bandy.
Skjuter gärna upp: Det mesta in i det sista
Dygnets bästa tid: Mellan 21-22. Då varvar jag ner och tar hand om mig.
Bild på mobildisplayen: Ludde när han åker skidor.
Något råd från föräldrarna: Våga var dig själv fullt ut.
Tidigare kvinnlig pristagare: Årets kock vanns 1988 av Kristina Pettersson, numera Hellgren.
