Sekelskiftesdagarna har blivit en stor återkommande turistmagnet på Marstrand med cirka 15 000 besökare årligen, om det är bra väder. Den som är ansvarig för hela evenemanget är Linnéa Johansson, som trots sin ålder på 23 år numera är en välrutinerad projektledare. Det började med att hon som sommarjobbare lyckades imponera på den ideella föreningen som ligger bakom dagarna.
– Jag var sommarjobbare på Sekelskiftesdagarna två, tre år, och då såg väl de som satt i styrelsen för föreningen att jag tog en ledande roll. Jag spelade cello mitt första år. Sedan spelade jag piano och gitarr. Det var så jag startade och det var inom musiken som jag gjorde avtryck, säger hon.
Efter sommarjobbet var det direkt till projektledning.
– Det var inget stegvis alls. Det behövdes en ny projektledare. Jag var tvungen att starta företag och bli väldigt vuxen snabbt. Jag kunde ingenting om sådant innan.
Linnéa tog över som projektledare 2019 när hon bara var 18 år. Första året som hon skulle arrangera Sekelskiftesdagarna var 2020, men det var också året då corona satte stopp för de flesta evenemang.
– Det blev inget det året, så istället jobbade jag med sommarjobbarna och gjorde filmer med dem.
Men sommaren 2021 gick det bra att samla folk till stora evenemang igen.
– Då hade jag snappat upp att vi inte hade så mycket för barn, så då började vi med barnkalaset. Det borde vara en självklarhet att ha mycket för barn, säger Linnéa som har försökt att utveckla evenemanget lite i taget, med något nytt varje år.
Våren 2024 var hon med en delegation till walesiska Llandudno för att hämta inspiration från deras victorianska festival. Med sig hem fick de bland annat idén om att visa upp en ångmaskin, och ett gäng kasperdockor.
– Eftersom vi hade köpt dockor behövde jag bygga en kasperteater för dem, säger Linnéa.
Det är lite av varje man får göra som projektledare?
– Allt som jag tänker blir bra, det gör jag. Sedan är det mycket arbete på datorn, och det är inte så roligt. Men att träffa människor och fundera på hur man ska göra saker bättre är kul.
Till Sekelskiftesdagarna brukar det komma runt 15 000 besökare, eller om det är dåligt väder runt 10 000. Vädret är en stressfaktor, då det mesta händer utomhus.
– Förra året byggde vi upp allt men fick riva det igen, och bygga upp det igen på lördagen. Sakerna höll på att blåsa iväg. Men vi brukar ha bra väder.
En del av jobbet är att ha hand om de ungdomar som sommarjobbar på evenemanget.
– Nu har de tagit bort musikklassen och estetiska programmet finns inte längre på Mimers, så vi har fått svårare att få tag på folk. Kultursommarjobben är viktiga. Där tycker jag att vi gör en bra insats. Jag är tacksam för alla som bidrar till att skapa härliga sekelskiftesdagar.
Skulle du säga att du är en person med makt?
– Jag tänker inte på mig själv på det sättet. Men jag har ju ett stort ansvar. Det är 450 personer som engagerar sig. Det är många man måste prata med och det är mycket att göra. I början behövde jag gå 30 000 steg varje dag på Sekelskiftesdagarna i klackskor på kullerstenarna. Men nu har jag lärt mig att effektivisera arbetet. När jag bjuder hit kompisar får de en chock: ”kan hon fixa allt det här?” Själv känner jag att jag har koll på det.
