Kungälv har låg barnfattigdom jämfört med många andra kommuner enligt Rädda barnens rapport. Foto: Arkiv
Kungälv har låg barnfattigdom jämfört med många andra kommuner enligt Rädda barnens rapport. Foto: Arkiv Bild: -

Låg barnfattigdom i Kungälv – fortsätter minska

Andelen barn som lever i ekonomisk utsatthet minskar i Sverige – men klyftorna ökar. I Kungälv är barnfattigdomen lägre än i de flesta andra kommuner enligt Rädda barnen.

ANNONS
|

Sedan 2002 har Rädda barnen presenterat statistik kring barn och familjer som lever i ekonomisk utsatthet. På onsdagen släpptes den senaste rapporten som visar att barnfattigdomen fortsätter att minska i Sverige. Under 2016 levde 186 000 barn (9,3 procent) i ekonomisk utsatthet, vilket är 8 000 färre barn än året före.

Klyftorna ökar

Samtidigt som barnfattigdomen minskar konstaterar Rädda barnen att klyftorna ökar. "Procentuellt minskar barnfattigdomen bland barn i familjer med utländsk bakgrund och barn till ensamstående föräldrar, samtidigt som avståndet ökar till de som har en bättre levnadsstandard", står det i rapporten.

Rädda barnens definition av barnfattigdom är barn som lever i familjer med låg inkomststandard och/eller försörjningsstöd. Rapporten visar att det är stora skillnader mellan län, kommuner och olika stadsdelar. På länsnivå var barnfattigdomen under 2016 lägst i Halland (5,3 procent), och högst i Södermanland (13,8 procent).

ANNONS

Här i Kungälv är barnfattigdomen lägre än rikssnittet: 3,5 procent av barnen levde i ekonomisk utsatthet 2016. Det gör att Kungälv hamnar på plats 20 av landets 290 kommuner. 2011 var samma siffra 5,7 procent.

Stora skillnader

Barnfattigdomen har minskat i alla grupper men skillnaderna är stora. Barn som lever med en ensamstående förälder eller föräldrar som är födda utomlands har betydligt större risk att drabbas av ekonomisk utsatthet än andra barn. Drygt 42 procent av alla barn med en ensamstående förälder som har utländsk bakgrund levde i ekonomisk fattigdom år 2016. Det kan jämföras med 19,6 procent av barn som har två utlandsfödda föräldrar och 1,4 procent av barn till två föräldrar med svensk bakgrund.

– Barn som växer upp i fattigdom har en mindre aktiv fritid, löper större risk för sämre skolresultat och för sämre hälsa som vuxna. För att fatta beslut som gör skillnad i barns vardag, behövs kunskap i frågan. Därför har vi tagit fram Rädda barnens barnfattigdomsrapport, för att visa samhället vilka insatser som behövs för att inga barn ska diskrimineras, säger Ola Mattsson, sverigechef på Rädda barnen, i ett pressmeddelande.

Elvira Linderot

Här är barnfattigdomen högst och lägst

Kommunerna där barnfattigdomen var högst 2016:

290. Malmö: 25,2 procent

289. Filipstad: 21,4 procent

288. Flen: 19,9 procent

Kommunerna där barnfattigdomen var lägst 2016:

1. Kungsbacka: 2,5 procent

2. Täby: 2,6 procent

3. Knivsta: 2,6 procent

(20. Kungälv: 3,5 procent)

Källa: Rädda barnen

Barnfattigdom

Rädda barnens definition av barnfattigdom grundar sig på hushållens disponibla inkomst och vilka som uppbär försörjningsstöd.

Enligt organisationens definition innebär en inkomst på 12419 kronor per månad (efter skatt och eventuella bidrag), för ett hushåll med en vuxen och ett barn, en inkomststandard som precis räcker till nödvändiga levnadsomkostnader. För två vuxna och två barn gäller 18854 kronor per månad. Inkomster under detta klassas som "låg inkomststandard".

ANNONS