De översvämningar som krävt ett hundratal liv i Centraleuropa och fått stora följder för infrastruktur och lokalsamhällen har aktualiserat ämnet i Sverige. En ny rapport från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) och Statens geotekniska institut (SGI) visar att Västkusten har den allvarligaste riskbilden i Sverige för framtida översvämningar och skred.
I våras tillsatte Kungälvs kommun en beredskapssamordnare, till följd av att andra kriser aktualiserats – så som pandemin. Tony Övringe som tillsatts på tjänsten kommer även jobba med frågor som översvämningar.
– Man har sett ett behov av att intensifiera arbetet med kriser, säger Tony Övringe.
Enligt rapporten av MSB och SGI är området runt Göta älv ett riskområde för översvämningar i drag och älven samt stigande havsnivåer. Även risken för skred kommer öka i framtiden.
Längs med Nordre älv har Västra Strandgatan, Östra gatan, Strandgatan och Fästningsholmen identifierats som riskområden för översvämningar, enligt kommunens risk- och sårbarhetsanalys. Tony Övringe menar att det är något detaljplanerna tar höjd för.
– Det är områden som kan påverkas om det blir extrema flöden.
För eventuella skred finns det ingen specifik plan, utan det beaktas vid nybyggnationer. SGI har i en tidigare rapport gjort en bedömning om skredrisk längs Göta älv. Den generella risken bedöms som låg till medelhög, medan det vid Kexfabriken och Fars hatt bedöms vara hög skredrisk. Som åtgärder vid Kexfabriken har företaget genomfört en strandskoning där de förstärkt slänten med grus. Vid Fars hatt har kommunen spontat, vilket är att de förstärkt neråt i älven.
Krisplanering sker ute i verksamheterna
Kommunen har ingen enskild beredskapsplan för översvämningar, utan har en risk- och sårbarhetsanalys som görs vid varje mandatperiod. En sådan analys har alla kommuner skyldighet att genomföra.
Kommunen arbetar också utifrån ansvars-, likhets- och närhetsprincipen, som är en nationell krishanteringsmodell. Verksamheter ska ta ett ansvar för att fungera även vid krissituation och att dess tjänster ska vara så likt normalläget som möjligt och en kris ska hanteras av de närmast ansvariga.
– Vi som kommun har en skyldighet att leverera även i en kris, säger han.
För kriser, så som översvämningar, har kommunens verksamheter en kontinuitetsplanering. Där identifieras förutsättningar vid en eventuell kris och säkerställer att det kommer fungera.
– Det centrala är att det ska planeras ute i verksamheten och säkerhetsenheten finns som stöd.
Kommunöverskridande arbete
Kommunen har samverkansgrupper med närliggande kommuner för krisberedskap kring Nordre och Göta älv. Kungälv är även del av regionens grupp för krisberedskap som sammanträder cirka var tredje månad. Kungälvs kommun har gemensam räddningstjänst med Ale kommun och nu pågår ett utvecklingssamarbete mellan kommunerna för att bland annat ta fram en oljeskyddsplan.
– Alla kommuner hanterar samma frågor så det blir även ett utbyte av erfarenheter.
Kommunen har i nuläget inga råd till privatperson om hur de ska agera vid eventuell översvämning. Tony Övringe ser dock att det kan vara aktuellt att lyfta vid Kungälvsmässan eller på hemsidan framöver.
– Det finns anledning att kolla på hur vi ska kommunicera ut det nu när det aktualiserats, även om det är torrt här nu, säger han.
