Efter klagomål från allmänheten granskar Integritetsskyddsmyndigheten personuppgiftsbehandlingen i Kungälvs kommun. Foto: Fredrik Sandberg/TT/Catrin Hansson
Efter klagomål från allmänheten granskar Integritetsskyddsmyndigheten personuppgiftsbehandlingen i Kungälvs kommun. Foto: Fredrik Sandberg/TT/Catrin Hansson

Efter anmälan – myndighet granskar trygghetskameror i Kungälv

11 av Kungälvs 12 så kallade trygghetskameror är igång. Nu granskas kamerabevakningen av Integritetsskyddsmyndigheten, efter ett klagomål från en privatperson.

ANNONS
|

I klagomålet till Integritetsskyddsmyndigheten hänvisar personen till Kungälvs direktupphandling av ett kamerasystem.

Upphandlingen berör flera områden/gator/vägar som allmänheten har tillträde till.

Var anonymiseringen utförs

Klagomålet består framförallt i att kamerabevakning äger rum, utan att Kungälvs kommun har sökt eller fått tillstånd av Integritetsskyddsmyndigheten. Ett tillstånd kommunen inte säger sig behöva, eftersom bilderna är anonymiserade: ”... jag vill att man tar reda på hur anläggningen är uppbyggd och med vilka produkter och var denna anonymisering utförs någonstans”, skriver anmälaren i sitt klagomål till Integritetsskyddsmyndigheten.

Hur kommunen har resonerat

Enligt kamerabevakningslagen, som trädde i kraft den 1 augusti 2018, behöver bland andra kommuner ansöka om tillstånd från Integritetsskyddsmyndigheten för att få sätta upp bevakningskameror på platser dit allmänheten har tillträde.

ANNONS

– Därför inleder vi nu en granskning av kommunen för att ta reda på om uppgifterna i klagomålet stämmer och hur kommunen i så fall har resonerat, säger Jeanette Bladh Gustafson, jurist på IMY:s kameragrupp.

Beskriva tekniken

Senast 3 november ska Kungälvs kommun ha besvarat en rad frågor från myndigheten.

Bland annat måste kommunen beskriva vilken teknik som används och hur anonymiseringen går till. Integritetsskyddsmyndigheten vill också veta om Kungälvs kommun kan anses vara personuppgiftsansvarig för kamerabevakningen.

Krävs inget tillstånd

Michael Wallin, säkerhetssamordnare på Kungälvs kommun, uppger att han är mitt i processen med att inhämta underlag för att besvara frågorna från Integritetsskyddsmyndigheten.

– Det generella svaret är att eftersom bilden är anonymiserad, och alltså inte räknas som personbevakning, krävs därmed inget tillstånd.

LÄS MER:Kommunens trygghetskameror kraftigt försenade

Kontaktade Datainspektionen

Enligt Michael Wallin har Göteborgs stad sedan tidigare samma teknik i sina kameror utvändigt på 60 av sina skolor.

– Jag har även innan installationen av kamerorna haft kontakt med dåvarande Datainspektionen (nuvarande Integritetsskyddsmyndigheten, reds anm) gällande anonymisering.

Kan inte identifiera

Svaret Michael Wallin fick av juristen Jonas Marcusson i december 2020 var att ”...om det inte förekommer någon personbevakning blir inte kamerabevakningslagen tillämplig, och således finns det heller inget krav på tillstånd. Med personbevakning avses att det ska vara möjligt att identifiera människor genom bevakningen. Går det inte att identifiera människor rör det sig heller inte om personbevakning.”

Trygghetskameror

• Är aktiva kameror med analys, vilket innebär att de ska kunna fånga upp till exempel pågående skadegörelse och larma ut polis och väktare direkt till platsen.

• Kamerorna är en del av det trygghetsskapande arbetet som redovisas i planen Trygg i Kungälv och är också en del av Medborgarlöftet, om att göra platsen runt Resecentrum och Kongahälla center tryggare.

• Är 12 till antalet. I nuläget är 11 igång.

ANNONS