Historieprofessorn Dick Harrison kommer till Bohus fästning och föreläser om stormaktstiden.
Historieprofessorn Dick Harrison kommer till Bohus fästning och föreläser om stormaktstiden. Bild: Charlotte Gad

Dick Harrison kommer till fästningen och pratar 1600-tal

På lördag kommer historieprofessorn Dick Harrison till Bohus fästning och föreläser om Sveriges stormaktstid.
– Kungälv var förmodligen den minst fredliga platsen i Norden under stormaktstiden, säger han.

ANNONS

På lördag och söndag anordnas evenemanget Nordisk stormaktstid på Bohus fästning. En av gästerna som kommer dit är Dick Harrison, som ska berätta om Sveriges stormaktstid på 1600-talet.

– Bakgrunden är att jag kommer ut med en bok i höst där jag tar ett helhetsgrepp på hela stormaktsepoken med fokus på det som är mest avvikande från idag. Vad hade man reagerat mest på om man befann sig på den tiden, säger Dick Harrison.

Troligen hade det funnits mycket att reagera på som var annorlunda mot nutiden.

– När man pratar om stormaktstiden tänker man kanske mest på att det krigades hela tiden, men utöver det fanns det också en helt annan syn på till exempel moral. Det skulle vara en helt bisarr tid att hamna i en för oss som lever nu. Det var en av de värsta diktaturerna genom tiderna. Talibanernas Afghanistan kommer inte i närheten av Sverige på den här tiden.

ANNONS

Staten hade en helt annan rätt att behandla sina invånare.

– De övergrepp som kom från staten då är man ljusår från idag. Man hade lagstiftning mot äktenskapsbrott och otrohet. Man kunde bli anklagad för trolldomsbrott, som ledde till att människor brändes på bål. Det var en stor social kontroll uppifrån som sipprade ner i samhället.

Föreläsningen sker på en historisk plats, vilket Dick Harrison också kommer att ta upp.

– Det är ju en aspekt som tillkommer, att jag står på en av de platserna i Sverige som det krigades mest om på den här tiden, så jag kommer att prata lite om det också. Först var det svenskarna som ville erövra Bohus fästning och sedan var det danskarna, efter att den hade blivit svensk.

Bohus fästning och övriga Bohusläns blev svenskt just under stormaktstiden i samband med freden i Roskilde 1658.

– Det Danmark och Sverige grälade mest om i den freden var Bohuslän. Danmark ville till varje pris behålla Bohuslän och försökte efter freden ta tillbaka det igen, säger Dick Harrison, som har varit mycket i Kungälv innan pandemin.

– Jag ingen speciell koppling just till Kungälv mer än att jag har föreläst där mycket i Kungälv förr i tiden, och bott över på Fars hatt. Det är en av de platser jag har varit mest på och föreläst, säger han.

ANNONS