Den blåfenade tonfisken simmar från Mexiko till Marstrand

Blåfenad tonfisk tycks återigen ha etablerat sig i Skagerrak. För femte året i rad fångas och märks fiskarna med spårsändare för att man ska kunna följa deras färd över världshaven.
– Det är otroligt häftigt att de är tillbaka nu när så många andra arter har försvunnit, säger Richard Waje, sportfiskare med hemmahamn på Marstrand.

Benedikta Cavallin

Den blåfenade tonfisken lever i stim med hundratals och ibland tusentals individer. Den kan bli upp till tre meter lång och väga 500 kilo. Fram till 50-talet var fisken vanlig i svenska vatten, men sedan 70-talet har den knappt synts till alls, förrän Richard Waje upptäckte ett stort stim i havet utanför Marstrand.

– Det blev en riksnyhet, berättar han. Det är mäktigt att se när dessa enorma fiskar hoppar över ytan i stora stim.

Upptäckten väckte intresse även i forskarvärlden och 2017 startade ett forskningsprojekt där danska och svenska forskare fångar, mäter och märker tonfiskar i Skagerrak. Varje sensommar är de ute tillsammans med ett fyrtiotal sportfisketeam som hjälper till med själva infångningen.

– Hittills i år har vi märkt 33 fiskar vilket är lika många som i fjol, berättar forskaren Andreas Sundelöf.

– I år har vi dock använt fler satellitsändare vilket gör det lättare att följa hur fiskarna simmar.

Den blåfenade tonfisken syns ofta hoppa ovanför vattenytan.
Den blåfenade tonfisken syns ofta hoppa ovanför vattenytan.

Långväga simmare

Sedan forskningsprojektet startade har man märkt närmare 400 fiskar. En stor del av resultaten i studien är inte offentliga ännu, men Andreas Sundelöf kan i alla fall berätta att tonfisken simmar mycket längre än vad man tidigare trott. De flesta fiskar i nordiska vatten simmar hit efter leken i Medelhavet, men inte alla. Det verkar som om vissa fiskar simmat hela vägen från Mexikanska golfen och att de rör sig över hela Atlanten.

Att fånga hundrakilosfiskar är förstås lite knepigt. Sportfisketeamen i projektet använder sig av fiskespön med lina och krok och de agnar med levande bete.

– Vi startar redan klockan fyra varje morgon med att fiska makrill som vi sedan agnar med. När tonfisken nappat får vi hala in och släppa efter en bra stund innan fisken är trött nog att kunna dras upp. Då drar forskningsbåten upp den på däck där de mäter och väger fisken innan den förses med en sändare, berättar Richard Waje.

Richard Waje är en av flera sportfiskare som bistått forskningsprojektet.
Richard Waje är en av flera sportfiskare som bistått forskningsprojektet.

En glad nyhet

Richard har varit involverad i forskningsprojektet sedan starten 2017 och han tycks ha ett speciellt förhållande just till den blåfenade tonfisken. Han var inte bara den första som såg ett stort stim i svenska vatten på närmare ett halvt sekel, han var också den som fångade den första fisken i forskningsprojektet.

– Tonfiskarna verkar mest gå på instinkt och ägnar livet åt att jaga, säger han. Det är roligt att de är tillbaka nu när vi har förlorat bottenlevande arter som torsk, spätta och havskatt.

Att tonfisken är tillbaka gläder även forskarna.

– Den fanns tidigare i svenska vatten och nu har vi fått en ny chans att förvalta beståndet hållbart, säger Andreas Sundelöf. Tonfisken kommer för att här finns gott om föda under sensommaren. Den framgångsrika förvaltningen av blåfenad tonfisk i Atlanten de senaste tio åren ska också matchas mot lika framgångsrik förvaltning av bestånden av fisk som de äter, som makrill och sill, för att det här ska utvecklas i rätt riktning.

Den blåfenade tonfisken kan bli upp till tre meter lång och väga 500 kilo.

Den leker i Medelhavet eller i Mexikanska golfen och rör sig över hela Atlanten.

Fisken kan dyka ner till 500 meters djup.

Den blåfenad tonfisken är fortfarande rödlistad i svenska vatten och får därför inte fiskas annat än i forskningssyfte. Däremot sker ett visst fiske i norska och danska vatten.