Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

91-åriga Margareta Karlsson i rensartagen. Bild: Katarina Berg
91-åriga Margareta Karlsson i rensartagen. Bild: Katarina Berg

Livet är gott på kyrkans kolonilott

Till kyrkans kolonilott vid älven är alla välkomna.
Platsen är en oas som erbjuder gemenskap eller bara en stunds meditation i vardagen.

Idén om att skaffa en kolonilott föddes 2019, berättar Ingela Lönn, diakon i Kastalakyrkan.

– När kantorn och jag gick ner och tittade här i Iskällans odlarförening visade det sig att det fanns möjlighet att hyra. Nu har vi ett antal pallkragar där vi försöker att odla lite olika saker, både blommor och grönsaker, säger Ingela och förklarar att platsen är till för möten och gemenskap, oavsett om man är församlingsmedlem eller inte.

– Här ska både växter och gemenskap kunna växa och vi är väldigt glada över läget, att kolonilotten ligger så mitt i området, säger hon.

Regelbundna träffar

Vid sidan av pallkragarna finns också en fikaplats med nylagda plattor.

– Några killar i bönegruppen lade en kväll på det så nu kan vi sitta bättre, säger Ingela Lönn och berättar att mer regelbundna träffar kommer att hållas från och med torsdagen 3 juni.

– Då kan man ta med sitt eget fika och rensa och greja lite.

Diakonen Ingela Lönn med de pilgrimsord som besökare kan meditera över. Bild: Katarina Berg
Diakonen Ingela Lönn med de pilgrimsord som besökare kan meditera över. Bild: Katarina Berg

Oljade pallkragar

91-åriga Margareta Karlsson ingår i odlingsgruppen och var med och oljade pallkragarna redan i april.

Vad betyder den här platsen, tror du?

– Jag tror att många av oss som är här har haft en trädgård en gång i tiden. Nu kanske man håller på med sin lilla balkonglåda hemma och då tycker man nog att det här med kolonilotten är lite roligare, säger Margareta och framhåller också hur viktig gemenskapen är.

Livet är gott

– Även med grannarna runtomkring. De kommer hit och pratar och hejar och man får tips och ofta kommer någon med en planta. Livet är helt enkelt gott här, säger Margareta innan hon går ner på knä för att rensa i en av pallkragarna.

En oas för ökad gemenskap. Bild: Katarina Berg
En oas för ökad gemenskap. Bild: Katarina Berg

Alla trivs här

Monica Johansson är också med i kyrkans odlingsgrupp.

– Platsen spelar en stor roll. Alla kanske inte gör så mycket men alla trivs här. Vi smälter bra in i området, tycker hon.

Kan man komma hit även om man inte har så gröna fingrar?

– Ja, det kan man absolut. Och skulle man få en idé är det tillåtet att peta ner något odlingsbart i ett hörn. Det är skojigt att se vilken brokig skara som är här.

Oas som behövs

Marita Örnberg gillar att det är så opretentiöst och att vem som helst får komma och slå sig ner vid fikaplatsen.

– Det här är en oas och samlingsplats och det stöttar jag helhjärtat, för det behövs i samhället, säger hon.