Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

”En  kanonrolig resa”, säger Tomas Andersson om nya boken. Bild: Katarina Berg
”En kanonrolig resa”, säger Tomas Andersson om nya boken. Bild: Katarina Berg

Historien berättad ur ett bohuslänskt perspektiv

Unionsdrottningen Margareta, heliga Birgitta och Blanka av Namur. Alla huserade de på Bohus slott under 1300-talet.
Vill man veta mer om dessa och andra färgstarka personer är det bara att kasta sig över Tomas Anderssons nya bok om Bohusläns historia, från järnålder till 1658.

Tomas Andersson är arkeologen och historikern som tidigare har gett ut ett femtontal böcker, bland annat Göteborgs historia som han skrev tillsammans med sin bror, Kungälvsbon Peter Sandberg.

Nu är det helt och hållet Bohuslän som står i centrum.

– Jag har bott i Grebbestad i 20 år och för mig är Bohuslän inte bara bad, sol och goda skaldjur. Jag har alltid varit intresserad av landskapet så det blev ganska naturligt att jag ville skriva regionens historia, säger Tomas strax innan den föreläsning han ska hålla i samband med förlaget Historiska Medias boksläpp på Bohus fästning.

”Under arbetet har jag läst en ruskig massa böcker”. Bild: Katarina Berg
”Under arbetet har jag läst en ruskig massa böcker”. Bild: Katarina Berg

Enligt honom har Bohuslän fallit mellan stolarna, inte minst vad gäller utbildningssystemet.

– Det innebär att många bohusläningar inte känner till sin egen historia. Detta beror inte på att historien har mörkats eller så, bara att svenska historiker inte har varit så intresserade av tiden innan 1658, när Bohuslän blev svenskt, menar Tomas.

Fri från övertoner

I ett år har han jobbat med boken, där Bohuslän för allra första gången får sin egen historia berättad, fri från svenska, norska och danska övertoner.

– Det är väldigt intressant för om man flyttar fokus bara lite grann och inte köper den norska eller svenska nationella historien, så växer det fram en helt ny bild, säger Tomas och berättar att Bohus slott, Ragnhildsholmen och Kongahälla periodvis var det viktigaste politiska maktnavet i Norden.

– Vid förgreningen mellan Göta- och Nordre älv låg centrum för nordisk medeltidshistoria. Unionsdrottningen Margareta residerade här på slottet i långa perioder. Det var det viktigaste fästet för henne ända tills hon fick stryptaget över svenska kronan också. Först då flyttade hon till Köpenhamn, säger Tomas och förklarar att Margaretas riksarkiv var förlagt till Bohus slott under några års tid.

– Så det här var en oerhört viktig plats.

En guldgruva

För den historiskt intresserade är boken en veritabel guldgruva. Här berättas till exempel också om Magnus Ladulås son hertig Erik, som i början av 1300-talet trolovades med norske kung Håkons dotter Ingeborg när hon bara var ett år.

”Jag tycker det är så skönt att tänka på att på 1250-talet ingick Tjörn i samma ärkestift som Isle of Skye i Skottland. Det säger något om att våra idéer om hur världen ser ut skiftar ganska mycket”, säger Tomas Andersson. Bild: Katarina Berg
”Jag tycker det är så skönt att tänka på att på 1250-talet ingick Tjörn i samma ärkestift som Isle of Skye i Skottland. Det säger något om att våra idéer om hur världen ser ut skiftar ganska mycket”, säger Tomas Andersson. Bild: Katarina Berg

De gifter sig senare och Erik får Ragnhildsholmen, Kongahälla och södra Bohuslän i förläning.

– Erik är en extrem maktmänniska och det är väldigt spännande att läsa om honom, säger Tomas och berättar att hertigen kan ingå en allians på förmiddagen och bryta den samma eftermiddag.

– Enbart i syfte att stärka sin egen position. Till slut sitter han som länsherre, både till den norske kungen och den danske kungen och till den svenske kungens bror. Han var egentligen den ende feodalfursten i Norden och hade sitt starkaste fäste på Ragnhildsholmen.

Skriver på en fortsättning

Att det såg ut så här rent maktpolitiskt på 1300-talet nämns varken i den norska, svenska eller danska historien, menar Tomas Andersson, som redan är igång med uppföljaren.

– Den kommer till Bokmässan i Göteborg nästa år och ska handla om tiden från 1658 fram till våra dagar.