Bokdebutanten Karin Bäck känner sig stolt över den nyutgivna boken.
Bokdebutanten Karin Bäck känner sig stolt över den nyutgivna boken. Bild: Tove Christensen

Debutförfattare lyfter mäns våld mot kvinnor

Debutförfattaren Karin Bäck vill med boken Elvira: Ur min mammas dagbok lyfta mäns psykiska våld mot kvinnor.
– Det är extremt stort, barndomsdrömmen går i uppfyllelse, säger debuterande Karin Bäck.

ANNONS

I början av juni släpptes boken som från början var menad att vara texter Karin Bäck skrev i terapeutiskt syfte. För fyra år sedan började hon skriva för att bearbeta sina personliga upplevelser av att leva i en destruktiv relation. Under tiden publicerade hon Facebook-inlägg som berörde ämnet och menar att hon fick väldigt fin respons.

– Där började tanken om att det kunde bli något annat, säger Karin Bäck.

Hon ansåg då att många böcker berör mäns fysiska våld mot kvinnor, men att det psykiska våldet saknades i den litterära världen. Hennes bok lyfter även en historia om vad som händer med barn som får uppleva att deras förälder försvinner och inte tar föräldraansvaret.

ANNONS

– Vi har mycket kunskap om mäns våld mot kvinnor, men hos gemene man finns det tankar som ”hur kunde hon stanna”, ”när det fysiska våldet inte finns - hur står man ut?”, säger hon.

Boken Elvira - Ur min mammas dagbok.
Boken Elvira - Ur min mammas dagbok. Bild: Tove Christensen

Boken handlar om Elvira som hittar sin mammas gamla dagbok när hon rensar ut sina morföräldrars dödsbo på Stocken på Orust. När hon börjar läsa den får hon en ocensurerad version av sina föräldrars relation, som kantas av våld. Karin berättar att stora delar av boken är fiktiv och det är första gången hon skriver skönlitterärt, vilket i början kändes osäkert.

– Men det var försvinnande lätt och väldigt roligt, säger debutförfattaren.

Att boken utspelas på Stocken är ingen slump, Karin spenderade många barndomssomrar där och har familj i området. Hon ville fånga kontrasten mellan den vackra miljön och den mörka relationen.

– Det är mitt paradis på jorden, säger hon.

Karin Bäck

Ålder: 40 år

Familj: Sonen Wille, sju år, dottern Moa, fem år, kaninen Klara

Jobb: Skolkurator sedan cirka fyra år tillbaka

Karin brinner för sitt heltidsjobb som skolkurator men hade som barndomsdröm att bli författare. När hon var barn jobbade hennes mamma som journalist så skrivandet har alltid varit närvarande i hennes familj. Under åren har Karin som ensamstående mamma bollat två barn och heltidsjobb med att färdigställa boken.

– Förvånade människor har frågat hur jag hinner, säger hon.

Skrivandet har hon känt varit som ett flöde där orden nästan skrivit sig själva där hon tagit vara på kvällar, nätter och helger.

– Vi har en fin kontaktfamilj som har barnen en helg i månaden, säger hon och berättar att de helgerna ofta ägnats till skrivandet.

Förra sommaren började Karin skicka ut bokens manus till förlag efter uppmuntran från den referensgrupp hon hade satt ihop. Förlaget Visto nappade på det och Karin känner ett stort förtroende för dem.

– Jag har fått styra hela vägen men ändå haft dem i ryggen, säger hon.

Hemma vid Karin Bäcks köksbord har mycket av skrivandet av boken gjorts.
Hemma vid Karin Bäcks köksbord har mycket av skrivandet av boken gjorts. Bild: Tove Christensen

Att vara bokdebutant har känts omtumlande för henne, men att få hålla i boken för första gången kändes stort.

– Det var fantastiskt såklart, lukten, omslaget - att se det fick mig att känna mig extremt stolt och nöjd, säger hon.

Från vissa läsare har hon fått höra att de känner igen sig i den situationen boken gestaltar. Läsare har även berättat för Karin att de legat uppe hela natten och sträckläst.

– Berörda låter som ett futtigt begrepp, många gråter, säger att boken stannar med en och att det finns ett behov att diskutera den, säger hon.

Boken avslutas med en öppning för en uppföljare, vilket läsare även frågat efter. Karin hade gärna fortsatt skriva men vill att processen ska få ta tid. Delvis för att hon vill fortsätta skriva Facebook-inläggen om destruktiva relationer som var startskottet för resan till bokdebuten. Inläggen har nu blivit ett signum för henne som författare.

– De tar otrolig tid och jag vill inte tappa bort det, säger hon.

ANNONS