Långa och oförutsägbara planprocesser fördröjer byggprojekt, driver upp kostnader och bromsar samhällsutvecklingen. Tydliga tidsgränser och ansvar krävs. Sverige står inför stora utmaningar med bostadsbrist, klimatomställning och infrastrukturutveckling. Trots detta drar plan- och bygglovsprocesser ut på tiden, ofta i flera år. Det leder till osäkerhet, ökade kostnader och i värsta fall att projekt inte blir av. Ledtidindex som mäter de totala ledtiderna för detaljplaner och bygglov, visar att genomsnittstiden är 4,7 år. Den statliga Produktivitetskommissionen pekar ut de långa ledtiderna i plan- och bygglovsprocesser som ett hinder för både offentlig effektivitet och privat investering. Kommuner, myndigheter och domstolar drar ofta ut på tiden. Ibland för att resurserna är knappa, men ofta för att processen saknar tydliga ramar. I slutänden drabbas vi alla: medborgare, företag och samhällets utvecklingskraft.
Det är hög tid att införa bindande tidsgränser för varje steg i planprocessen.
Med fasta tidsramar, tidiga besked och ett effektivt arbetssätt kan både kvalitet och effektivitet uppnås:
1. Bindande tidsgränser för varje steg i planprocessen med möjlighet till dispens endast i särskilda fall.
2. Skadestånd/sanktioner om myndigheterna misslyckas att hålla tidsgränserna – som incitament för att prioritera effektivitet.
3. Statliga myndigheter bör återrapportera ledtider till regeringen med tydlig uppföljning av förseningar och deras orsaker.
4. Kommunerna måste effektivisera sina interna processer, minska omtag vid handläggarbyten och följa upp ledtider systematiskt.
Sverige behöver en ny kultur i plan- och bygglovsprocesser. En kultur som sätter tid, tydlighet och tillit i centrum. För varje månad ett projekt fördröjs växer kostnader och förtroendet minskar. Nu är dags att gå från ord till handling för ett mer effektivt och hållbart samhällsbyggande med målet att halvera dagens ledtider.
Linda Siverbo
Näringspolitiskt ansvarig, Fastighetsägarna GFR
