Det är många som verkar i Kungälvs skolor som känner stor oro inför kommande budgetår. Vilja och kompetens finns det gott om i kommunen men förutsättningarna att möta och hjälpa våra barn och ungdomar på bästa sätt, utifrån de behov som finns, är dåliga. Det känns därför angeläget att ställa följande frågor till er som styr och bestämmer över hur kommunens pengar fördelas.
I de styrande partiernas programförklaring står klart och tydligt att Kungälvs kommuns verksamheter ska kunna jämföras med landets bästa kommuner utifrån ekonomi, kvalité och måluppfyllelse. Skolornas ekonomi utgörs i stor utsträckning av den skolpeng som kommunen beslutar ska följa varje elev till den skola hen går på. Kungälvs kommun har en skolpeng som placerar kommunen i det absoluta bottenskicket om vi jämför kommunerna i Västra Götalandsregionen. Hur ska Kungälvs skolor kunna bedriva en verksamhet jämförbar med de bästa i Sverige utan de ekonomiska förutsättningarna?
Den budget som sätts sliter rektorerna hårt för att hålla. Omkostnaderna i skolans verksamhet är dock svåra att förutspå – de insatser man behöver göra för att hjälpa elever eller grupper med behov, hur personalen kommer må och vara på plats vilket får konsekvenser för vikariekostnader samt kostnader för eventuell skadegörelse. Det är därför inte otänkbart att behoven skulle visa sig vara större än vad som kalkylerades vid årets början.
På Ytterbyskolan där vi jobbar har precis detta hänt i år. Rektorerna har under hösten vidtagit motåtgärder för att minska underskottet. Dessa åtgärder är besparingar som på inga sätt gynnar våra ungdomar eller kvalitén på verksamheten. Trots rektorernas idoga arbete kommer skolan ha överskridit sin budget när räkenskapsåret är slut. Det vi nu fått kännedom om är att detta kommer belasta nästa års budget – den summa vi överskridit budget med dras av på nästa års budget. Vi får alltså ännu mindre pengar till att utföra ett uppdrag vi redan nu vet är större och mer omfattande än vad den ursprungliga budgeten räcker till. En skolas budget kan inte likställas vid ett företags då vi styrs av lagar som säger att vi är skyldiga att hjälpa de elever som är i behov av stöd.
Hur ska en skola kunna tillgodose alla elevers behov om förutsättningarna blir ännu sämre? Borde inte en skola i stället få mer pengar om man har identifierat behov under ett år som inte var med i förra årets budget? Kan det vara så att detta är ett tecken på att ovan nämnda skolpeng är för låg?
Vidare så väcker arbetsmiljöanmälan som gjorts under året, och då inte enbart från vår skola, fler frågor. Lärare beskriver en arbetssituation som får dem att må dåligt då de inte räcker till. Lärare sliter och gör sitt yttersta för att hjälpa våra barn och ungdomar på bästa sätt, men om arbetsbelastningen är för hög och förutsättningarna för att utföra detta viktiga uppdrag för dåliga är risken stor att det leder till utbrändhet och sjukskrivningar. Rektorerna kämpar nu med att vidta åtgärder för att förbättra arbetsmiljön. Problemet är bara att de inte får någon ekonomisk hjälp, utan ska lösa alla problem inom given budget. Varför kräver inte rektorerna bistånd och hjälp uppifrån i denna svåra situation?
I partiernas programförklaring står det att demokrati, delaktighet, öppenhet och förtroende är basen i allt kommunalt utvecklingsarbete. Det vi hör om ledarkulturen i kommunen vittnar om något helt annat. Vid upprepade tillfällen har vi hört att det inte är någon idé att föra fram kritik eller be om stöd och hjälp uppifrån, utan att det är rektorns jobb att lösa uppdraget utifrån den budget som ligger. Om de inte klarar det så innebär det att de ställer sin plats till förfogande - lös situationen eller sök ett annat jobb.
Denna kultur får allvarliga konsekvenser för utvecklingsarbetet i kommunen. Om man inte kan framföra kritik, diskutera och ompröva fattade beslut och ha en öppen dialog kring svåra frågor, hur ska då de som bestämmer kunna få en sann bild av verkligheten inför ett beslutsfattande? Hur planerar ni implementera dessa fina ord i Kungälvs kommun – demokrati, delaktighet, öppenhet och förtroende och ändra den ledarkultur som råder? Hur planerar ni uppifrån stötta skolorna för att förbättra arbetsmiljön för Kungälvs lärare?
Den sista frågan handlar den musikprofil som Ytterbyskolan har haft i 24 år. En verksamhet dit kommunens alla ungdomar kan söka och fördjupa sina kunskaper i ett estetiskt ämne under sin högstadietid. Då denna verksamhet kostar, i och med den utökade lärartid som krävs för den extra musik som dessa klasser läser, så förstår även vi att detta är en kostnad som en skola i rådande ekonomiska situation omöjligt kan bära. Självklart måste man prioritera att arbetsmiljön är så pass god att lärarna kommer till jobbet och att elever i akut behov av stöd får det.
Beskedet att lägga ner Ytterbyskolans musikklasser smärtar men utifrån de förutsättningarna rektorerna har på skolan är det inte konstigt. Frågan är dock om det är så här vi ska bedriva skolverksamhet om vi siktar mot att kunna jämföra oss med Sveriges bästa kommuner? Ska inte våra skolor också kunna innehålla inslag av pedagogiskt utvecklingsarbete vilket musikklassverksamheten är ett exempel på?
Det finns alltså fler anledningar att lyfta frågan om en utökad skolpeng och en större budget till våra skolor – den ekonomiska politiken får konsekvenser.
Vi vill rikta ett tack till alla rektorer på Ytterbyskolan som genom åren förstått värdet av det vi gör och trots svåra ekonomiska förutsättningar ändå gett oss möjlighet att driva vår verksamhet vidare. I samband med detta vill vi skicka med en fråga om det inte borde vara en kommunal angelägenhet, i stället för en enskild skolas, att bevara vår profil?
Vi anser att det är en styrka att Kungälvs ungdomar har möjlighet välja och fördjupa sig i ett estetiskt ämne som musik under sin högstadietid. Vad tänker ni?
Ytterbyskolans musiklärare David Olsson, Patrik Tammelin och Peter Lange tillsammans med resten av Ytterbyskolans personal