Det är medel- och överklassen som köper merparten av drogerna, skriver Elisabeth Sanderson.
Det är medel- och överklassen som köper merparten av drogerna, skriver Elisabeth Sanderson. Bild: Stefan Bennhage

Man behöver ha en helhetssyn på gängproblematiken

Skaffar man sig inte rikedom på det ena sättet, skaffar man sig det på ett annat sätt i ett ojämlikt samhälle, skriver Elisabeth Sanderson.

ANNONS

Svar till Ludvig Anderström och Arvid Strandberg (båda MUF) den 3 augusti.

Givetvis behöver vi skyddas från de kriminella individer som har mycket stora problem, men för att stoppa den kriminella nyrekryteringen behöver tyngdpunkten ligga på att ta tag i problematiken bakom istället för att försöka avskräcka och skrämma med hårda straff vilket ni eftersträvar.

Klyftorna i samhället har ökat enormt de senaste årtiondena, vilket har en stor betydelse i sammanhanget. Enligt LO:s årliga rapport ”Makteliten - i en bubbla” var inkomstskillnaden mellan en vanlig löntagare och makteliten i samhället återigen den största någonsin. 2018 hade den ekonomiska eliten (50 direktörer) i Sverige en inkomst motsvarande 61 gånger en industriarbetarlön. Årsinkomsten för storbolagens vd:ar är alltså i många fall långt mycket högre än vad en arbetare tjänar på en hel livstid.

ANNONS

Det är alltid bra med en helhetssyn på problematik, tycker jag. I detta fallet att försöka gå till botten med orsaken till den kriminella gängproblematiken. Nyligen kom exempelvis Göteborgspolisen fram till att de kriminella gängen konkurrerade om drogförsäljningen. Och att medel- och överklassen köper merparten av drogerna.

Skaffar man sig inte rikedom på det ena sättet, skaffar man sig det på ett annat sätt i ett ojämlikt samhälle, kan man säga. Alla vill ju ha det bra.

USA har sedan länge haft en politik som innebär hårda straff, men har det verkligen hjälpt?

Elisabeth Sanderson

ANNONS