Situationen på Kungälvs sjukhus är inte bättre även om det inte skrivs om den längre!
Det är fortsatt kaos på avdelningarna och akuten. Patientsäkerheten är fortsatt hotad! Kanske nu mer än någonsin! Vi gör så gott vi kan och hinner men vi kan inte klona oss. Vi behöver mer resurser och mer kompetent personal!
Patienterna får inte den omvårdnad de behöver just nu. Att det inte har hänt något mycket allvarligt är ett under. Omvårdnad hinns inte med, patienter får inte sår omlagda i tid, får inte hjälp med sin personliga hygien, blöjbyte, hjälp med vändningar, mobilisering, munvård. Palliativa patienter får ta sina sista andetag ensamma i rummet om de inte har anhöriga på plats och får inte den goda omvårdnad de har rätt till, ja listan kan göras lång.
Allt detta i sin tur leder till vårdskador hos patienterna. Liggsår, lunginflammationer, infektioner från infarter om inte sköts på rätt sätt enligt våra rutiner osv osv.. Vi får vara glada om vi i tid upptäcker att en patient börjar bli sämre, men som det är nu finns det risk att detta missas och patienter riskerar att få allvarliga vårdskador!
Det handlar inte om att vi inte vet hur man ska göra, det handlar om att det inte hinns med, vi får prioritera bland våra arbetsuppgifter och känner oss dagligen otillräckliga. Vi går på knäna och något måste göras! Vi vill kunna ge en bra och patientsäker vård men det är inte möjligt när vi får arbeta med händerna knutna bakom ryggen. Vi behöver mer personal till sjukhuset så att vi kan öppna fler vårdplatser.
När upptagningsområdet ökades för Kungälvs sjukhus stängdes vårdplatser och inte tvärt om. Ekvationen går inte ihop! Vi behöver också fler sjuksköterskor och undersköterskor till avdelningarna så att patienterna kan få den omvårdnad och medicinska hjälp som deras tillstånd kräver!
Kort sagt, vi behöver hjälp som vi inte får! Det är ingen som hör oss!
Upprörd sjuksköterska
