Husen på Västra gatan i Kungälv har alla en historia värd att berätta. I synnerhet det med gatunummer 80.
En som känner till vad som hänt där är Inga Olsson. Hennes man Karl-Erik och hans släkt bodde och var verksamma i huset under många år.
Lanthandel till 1897
– Förmodligen är allt jag säger inte till 100 procent riktigt utan en del har jag bara antagit, för skrivstilen på de gamla papperna är inte lättläst. Men från 1879 och framåt är det sanning, säger Inga.
Genom forskning av husförhör, fotografier, gamla tidningar och papper som finns i familjen har hon tagit reda på historien om huset. Hon har också skrivit lite om sin mans morfar och hans handelsrörelse mellan 1880 och 1898.
– Min man Karl-Erik är född 1927 och uppvuxen i huset på Västra gatan 80. Hans morfar Johannes Carlsson arbetade som bodbetjänt på firman Vinkel, startade eget och köpte huset 1879 och hade lanthandel där fram till 1897.
Färg för flärd
Huset är antagligen byggt 1827 och var då i ett plan. Johannes Carlsson byggde ytterligare en våning och hade handel i nedervåningen och bodde med familj, hustrun Alma Bernadina och barnen, på övervåningen. Någon gång runt 1880-1885 byggdes en drängstuga på ett rum och kök på gården.
– Enligt gamla papper hade huset från början vit fasad, det var färgen för flärd, och var rött in mot gården, för att spara pengar. Mycket av huset är sig likt som fasaden, trappan och källaren men en hel del är förändrat, säger Inga.
Raffinerad sockertopp
De gamla kassaböckerna där Johannes Carlsson skrev ner vad kunderna köpte, och förde noggrann bok hur mycket de var skyldig honom, finns bevarade.
Exempelvis köpte kyrkoherde Isberg i Romelanda en raffinerad sockertopp för 3,45 kronor, två paket farin för 96 öre, ett paket potatismjöl för 1,03 kronor och knäckebröd för en krona. Varorna hämtades av kyrkoherdens dräng och betalades i slutet av månaden. Handelsmannen Johannes Carlsson lånade också ut pengar och ombesörjde båttrafiken som gick från älven.
– Min mans morfar var en aktad och engagerad man i samhället med många uppdrag och åtaganden. Han satt bland annat i kyrkorådet och var god man, säger Inga.
Men huset har också ruskiga historier att berätta.
1854 köpte Samuel Jeansson från Lycke huset av handlare Petter Lindahls änka. Fyra år senare, den 27 februari 1860, eldade han upp magasinet och en ladugårdsbyggnad på tomten men inte bostadshuset.
– Jag tror att det var av ekonomiska syften, säger Inga.
Dömd till halshuggning
Samuel Jeansson blev dömd till halshuggning för mordbranden men benådades av kungen och satt först på bröd och vatten i 28 dagar. Sedan fick han sex år fängelse och avtjänade straffet i Göteborg och sedan på Långholmen.
– I Göteborgs Sjöfartstidning och Post- och inrikestidning finns lite skrivet om händelsen, kanske i Göteborgsposten också, säger Inga.
Jeansson blev fängslad i Härnösand för tiggeri och lösdriveri. Han dog dock i Kungälv som fattighjon boende på Klippan i december 1890.
Koffert på vinden
Johannes Carlsson dog 1897, men handelsverksamheten fortsatte i huset till runt 1925-1926, då det blev lägenheter, Karl-Eriks moster Judith Carlsson, kallad Lalla, bodde kvar i huset hela livet.
– Lalla jobbade på Systembolaget och kände många och var välkänd i Kungälv, säger Inga.
Karl-Erik ärvde huset och sålde det 1980. Då fanns drängstugan på gården kvar. På vinden stod en koffert med dokument och foton.
Kexfabriken hemliga recept
Även Västra gatan 26 vet Inga en hel del om. Hon och Karl-Erik flyttade dit 1962 och bodde där till 1968. Deras tre barn föddes alla i Kungälv.
– Jag trivdes i Kungälv. Barnen var ledsna när vi sålde huset. Nils Sanders, tidigare rektor på Nordiska folkhögskolans köpte sedan huset.
Innan dem bodde en riktig kändis i huset: Otto Magnus Olsson, bagaremästare på Kexfabriken. Inga har hans små anteckningsböcker med hemliga handskrivna recept på kexfabrikens godsaker.
Numera är hon inte så ofta i Kungälv.
– Jag har hört att de ska stänga kexfabriken och att affärerna läggs ner på Västra gatan. Annat var det förr. Då blomstrade Västra gatan och var Kungälvs affärsgata, säger Inga Olsson.
Charlotte Gad
redaktion@kungalvsposten.se
Inga Olsson
Ålder: 81 år
Familj: Maken Karl-Erik, dotter och två söner.
Bor: I Vänersborg. Bodde på Västra gatan 26 i Kungälv 1962-1968.
Västra gatan 80
Tidigare före 1820-talet bodde det hökare på Västragatan 80 vilket tyder på att det i området var handelsplats i flera år.
Tomten 114, nuvarande Västra gatan 80, var förmodligen uppdelad i två eller tre delar tidigare.
1815-1817 bor en familj Sparberg på tomten, men 1819 är huset är rivet.
1820 var tomt 114 en ödetomt enligt lagfartsregistret.
1826-1827 bebyggdes tomten igen med ett hus och eventuell ägare Anders Pettersson.
1850 bodde en handlare Lindahl där, men också en del hyresgäster.
1854 handlare Samuel Jeansson köper en del av tomten + hus av en handlare Petter Lindahls änka.
1860 förorsakar Samuel Jeansson mordbrand och ett magasin och en ladugårdsbyggnad på tomten brinner ner.
1865 kommer en handlare Johan Alfred Svensson dit, som ägare står också en handlare P. A Petersson.
Dessa män eller någon av dem köpte 1861 konkursmässan med hus och tomt efter mordbranden som Samuel Jeansson förorsakat.
De fortsatte handelsrörelsen tills 1879.
1879 köper Johannes Carlsson och bygger om huset till två våningar.
Han idkar handel i nedervåningen och bor med familj på övervåningen.
Någon gång runt 1880-1885 byggs en drängstuga på gården med ett rum och kök.
Johannes Carlsson dog 1897, men handelsverksamheten fortsatte i huset till runt 1925-1926, då det enbart blev lägenheter.
Johannes syster Judith, även kallad Lalla, bodde kvar till sin död.
1980 sålde Karl-Erik Olsson huset.
Idag håller Café Nyfiken och Gustus Gastrobar till i huset.
Hökare
Äldre benämning på detaljhandlare (i synnerhet i livsmedel), vilken förestod ett hökeri (hökarbod).
Ordet kan eventuellt härledas från fornsvenskans huka; mångla, men är av omtvistat ursprung.