Nu fick läktarna fyllas och det hördes, trots att arrangören Kungälv volley bara hade tillstånd till att släppa in lagen. Släktingar och publik fick stanna ute. Det ropades på Habo och på Sollentuna, på Engelholm och Westan. Och flera av de andra totalt 112 lagen.
– Jättekul att tävla mot andra lag. Det ger mer träning än när vi är med egna laget, säger Aimee Cesarion i Södertelges U16-lag som vann B-finalen mot Westan från Kungsbacka.
– Det är flera månader sedan vi spelade cup. Vi har varit taggade, säger hennes lagkamrat Lea Shahho.
Vad gör er till ett bra lag?
– Vi peppar varandra och skyller aldrig på någon, säger Lea Shahho.
– Vi pratar med varandra, säger Aimee Cesarion.
Alma Thelander deppar inte ihop, även om hennes Westan förlorade mot Södertelge.
– Det är kul att möta så många olika lag. Det är var min första sexmannatävling. Det känns som om det är mer på riktigt. Det roligaste med volleyboll är att tävla, säger hon.
Westan peppar varandra
Lagandan i Westan påmminer om hur tjejerna i Södertelge ser på sitt gäng.
– Vi peppar och hjälper varandra. Det är en bra sammanhållning, tycker Alma Thelander.
Kungälv volleys medlemmar fick varva med cuporganisation med spel. Mixlaget Kungälvs drakar klarade det galant och blev trea fyrmannaturneringen. I laget spelade Valter Isaksson, Lucas Xu, Ethan Wik och Alva Wester.
– Det var kul. Det gick bättre andra dagen än första. Vi anföll mer, säger Valter Isaksson.
Kanske släppte nerverna ju längre in i turneringen de kom.
– Det här var min första turnering. Det blir nervöst, erkänner Lucas Xu.
– Det var också min första turnering. Det var spännande, säger Alva Wester.
Laget har förberett sig för matchspel under träningarna.
Matchlika träningar
– Vi kör spel i slutet av varje träning. Det är inte så annorlunda att spela match. Fast det är kul att träffa andra lag, tycker Ethan Wik.
– Det blir mer på riktigt. Det är bra att kunna mäta sig med andra lag, säger Valter Isaksson.
– Man lär sig något nytt varje match, tycker Ethan.
Ibland var det tyst hos motståndarlaget och som inte utstrålar samma lagkänsla som Kungälvs drakar.
– Vi har bra samarbete och pepp, säger Alva.
Det är också en speciell känsla att spel i sin hemmahall. Alla är inte lika förtjusta i resor.
– Jag är glad att vi är här i Kungälv, där vi är nära. Ingen får mig att sitta i en bil i två timmar igen, säger Ethan, som tillsammans med Valter var i Örebro och spelade Mikasa cup för någon månad sedan.
I kommentatorskuren sitter Kungälv volleys Marko Vainio och håller ett vakande öga över Trekungaslaget, både via datorn och ut genom fönstergluggen.
– Det har löpt på väldigt bra. Det är positivt att vi äntligen får spela. Det var två år sedan sist. Och det bestämdes sent att det skulle gå att ha turneringen. Men inga danska lag och få norska lag är här. Däremot alla svenska lag, säger han.
