Frankssons fantastiska fotbollsresa – från Lunnevi till Manila

Patrik Franksson är hemma med Kode IF på Lunnevi igen efter åtta år. Däremellan har han hunnit med karriärer som fotbollsspelare, influencer och modell på Filippinerna. Suget efter fotboll har kommit tillbaka med besked.

Niklas Ohlson

Patrik Franksson är bara 25 år, men har hunnit med fotbolls- och livsresa som är få förunnat. Han bodde sina första år i Åsebyberg och började spela fotboll i Kode IF som sexåring, där hans syster redan spelade. Senare flyttade familjen in till Kungälv, men Patrik Franksson förblev trogen sin moderklubb ända fram till övre tonåren.

När han inte ens var 18 år fyllda slutade han skolan i Sverige för att ge sig av till sin mammas hemland Filippinerna och spela fotboll. Det är ingen stor sport i öriket och det var delvis därför han var nyfiken på att göra ett fotavtryck på de filippinska planerna.

Jag har filippinskt blod och därför en chans att spela i landslaget.

– Jag har filippinskt blod och därför en chans att spela i landslaget. Jag såg det som lite enklare där än i det svenska landslaget , det var inte samma konkurrens, säger Patrik Franksson.

Fotbollen en huvudstadssport

Han hade varit där med familjen och hälsat på släktingar i Tacloban på ön Leyte, där hans mamma kommer ifrån. Det var då tankarna började gro och det var där han knöt sina första kontakter. Han testade med ett lokalt lag innan resan gick vidare till huvudstaden Manila. Det är i den regionen som den mesta och bästa filippinska fotbollen spelas.

– Jag testade med ett lag i Manila, men kom inte med utan fick spela med dess andralag, Laos FC. Där spelade jag i tre år. 2016 fick jag proffskontrakt med Kaya FC, men jag fick inte så mycket speltid.

Patrik Franksson på turné med filippinska U22-landslaget.
Patrik Franksson på turné med filippinska U22-landslaget. Bild: Privat

Fast han skulle få en landslagschans 2017.

– Jag kom med i U22-landslaget och jag var med laget i Baharin en kort sejour. Jag spelade inte så mycket och sedan blev jag skadad.

Patrik fick vara sin egen agent och själv söka klubbar. Han lämnade Kaya för sin tredje filippinska klubb.

– Jag spelade ett annat lag i ett år, JP Voltes. Där fick jag ok med speltid.

Efter den säsongen slutade Patrik Franksson med fotboll för att ägna sig åt annat.

Men det återkommer vi till.

Basket större än fotboll

Basket är riktigt stort på Filippinerna, likaså boxning, biljard och volleyboll. Fotboll har inte samma status. Samtidigt som Patrik var aktiv gjordes försök att bredda den filippinska fotbollen med ett seriesystem och två divisioner.

Patrik Franksson i sitt första lag Laos FC.
Patrik Franksson i sitt första lag Laos FC. Bild: Privat

– Det var väldigt många nationaliteter i lagen. Halvfilippiner som mig, européer och amerikaner. Vi var ett gott gäng och hade riktigt kul. Vi spelade bra fotboll, bättre än jag trodde, innan hade jag inte haft en aning hur bra fotbollen var.

Jag är väldigt glad att ha upplevt detta, det är ett helt annat äventyr. Och att jag vågade ta steget.

Hur är klassen på filippinsk fotboll?

– Det är inte så stort med fotboll. Det finns die hard-fans, men det är inte några stora publiksiffror. Det kan komma en del till landslagsmatcherna, då är det den filippinska flaggan man spelar för. 2010 hade landslaget gjort en bragd i Vietnam, hela det landslaget blev kändisar.

– I ligan är det stor skillnad på de bästa och sämsta lagen. De bästa lagen i division 1 hade spelare som varit i andraligan i Bundesliga och lite varstans i Europa. Det beror också på pengar, där är det stora skillnader. De lag som hade mest pengar hade de bästa spelarna, halvfilippiner från Europa. Det bäst betalda tjänar runt vad vi får i Sverige. Andra har standardlön. Jag var ingen stjärna på det sättet, men jag kunde leva på det. Det är också en dröm, att kunna leva på sin passion. Jag är väldigt glad att ha upplevt detta, det är ett helt annat äventyr. Och att jag vågade ta steget! Jag kunde göra det med support från mina föräldrar och min moster, som äger en resort. Utan släkten där hade jag inte kunnat stanna. Det har hjälpt mig, gått på matcher och hejat. Jag kan inte nog tacka dem.

Kunde du språket?

– Nej. Morsan säger att hon har försökt lära mig och syrran när vi var små, men vi ville tydligen inte lära oss. Jag fick lära mig där borta. Jag förstår nästan allt, men kan inte prata lika bra.

Massor av följare

Patrik Franksson hade en parallell syssla vid sidan av. Egentligen var det fler, som gick i varandra. Patrik jobbade som influencer, vloggare och modell.

– Det började som en hobby vid sidan av fotbollen, jag körde sociala medier och modellade vid sidan av för att jag ville ha lite extra inkomster. Det blev heltid när jag slutade med fotbollen. Det började med Instagram där jag promotade olika saker. Sedan kunde jag spinna vidare på med Youtube. Olika städer använder influencers för att visa upp staden, berättar Patrik, som också gjort egna reseskildringar, till exempel från Egyptens pyramider.

Idag har han 50 000 följare på Instagram och 20 000 på Youtube. Han höll igång verksamheten fram till sommaren 2020, när coronapandemin höll världen i ett järngrepp. I Filippinerna rådde total lockdown, tvång på munskydd och ansiktsskydd, och utegångsförbud på kvällar. Det blev svårt, i stort sett omöjligt att ha ett umgänge. Kompisen som Patrik delade lägenhet med stack hem till Belgien.

Patrik Franksson som modell.
Patrik Franksson som modell. Bild: Privat

– Det bor 100 miljoner i landet och 13 miljoner i Manila. Smittan spred sig snabbt. Jag förstår att det behövdes lockdown, men det var jobbigt mentalt. Jag gillar att ha sociala kontakter. Jag är pratglad och behöver vara med folk. Det var väldigt jobbigt. Det funkar inte att sitta inlåst i sex månader. Pappa såg på Facetime att jag inte mådde jättebra. ”Du får komma hem”. I Sverige var det lite mer öppet och fritt.

Lusten och passionen är tillbaka

Patrik flyttade hem igen efter sju år utomlands. Karriären som influencer och vloggare är lagd på is eftersom alla hans följare och uppdragsgivare är knutna till den filippinska marknaden. Tids nog kan han ta upp det igen översatt till svenska förhållanden, men nu är fokus på annat. Här är planen att läsa in gymnasiet och komma in i samhället. I januari började han på sitt nya jobb – som brevbärare.

Jag fick känna på det, att köra moppe och dela ut post i snön.

– Det var en mycket kall och snöig vinter. Jag fick känna på det, att köra moppe och dela ut post i snön.

Patrik Franksson

Ålder: 25 år, fyller 26 i sommar.

Bor: Kungälv.

Familj: Mor, far och syskon.

Yrke: Brevbärare. Har en vilande karriär som vloggare och influencer.

Klubb: Kode IF.

Aktuell: Tillbaka i moderklubben Kode efter åtta år på Filippinerna.

Tränaren Jimmy Karlsson om Patriks roll i laget: Om Albin Larsson är djupledsspelare och Rasmus Haraldsson en mötande forward, är Patrik en blandning av det. Han är pigg i djupled och har en bra speluppfattning. Han är snabb och kommer att springa i åttor runt backarna i division 5.

Gamla kompisar från Kode IF hörde av sig, däribland Rasmus Haraldsson, och ville ha med Patrik i laget. Han var rätt svårflörtad där i januarikylan och bad att få återkomma när han var redo. Någon dryg månad senare dök Patrik på träningen, över två år efter han lagt skorna på hyllan.

– Efter en sprint kippade jag efter andan. Jag var inte van vid kall luft, lungorna gjorde ont. Men jag kände direkt att jag hade saknat fotbollen. Det var verkligen en nostalgikänsla att komma upp hit och spela. Det var riktigt kul, men jag fick kämpa. Jag hade inte hållit i gång på nära 2,5 år.

Bild: Niklas Ohlson

Patrik åkte snabbt på belastningsskador, men har repat sig och har idag kommit en bra bit på vägen med att bygga upp kroppen igen.

– Passionen är tillbaka. Hungern är tillbaka. Jag visste inte att jag saknat fotbollen så mycket som jag har gjort. I slutet av ligan när det inte gick bra och inte fungerade som det skulle, då var det inte lika roligt längre. Nu är jag tillbaka där fotbollen började, här på Lunnevi har jag spenderat en hel del timmar. Det är en av de bästa känslorna.

Patrik Franksson tillbaka på Lunnevi.
Patrik Franksson tillbaka på Lunnevi. Bild: Niklas Ohlson