Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Arkivbild
Arkivbild

Vinst när skolan går på knäna?

”Jag blir så otroligt frustrerad när jag läser i Kungälvs-Posten att Kungälvs kommun går med ”vinst” för 2020”, det skriver en lärare som vittnar om att personalen kämpar.

Detta är en insändare. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

2020 är året då vi i skolan gick på knäna, vi kämpade med Covid-19, en smitta som härjade och spred sig okontrollerat. Vi stod dagligen mitt bland alla elever, log och sa välkomna. Vi har försökt att hålla avstånd men ändå bedriva den undervisning som eleverna skall ha. När kollegerna blev sjuka försökte vi täcka upp för varandra. Vi trollade med våra knän och bedrev undervisning fast vi knappt kunde hålla nästippen över ytan. Mitt i detta kom det dessutom besparingar, fast kommunen kallade det effektiviseringar och att man skulle anpassa verksamheten efter elevunderlag. På flera skolor innebar det att personal fick omorganiseras eller faktiskt blev uppsagda.

När det gäller elevunderlagets sjunkande antal vet vi redan nu att en del beror på att vårdnadshavare jobbar hemifrån och inte behöver omsorg på samma sätt. Men vi vet också att enligt statistik kommer elevunderlaget öka kraftigt under kommande år. Vilken personal kommer då att finnas om man som kommun behandlar dem så som görs nu?

När jag läser: Stort överskott i kommunens bokslut, blir jag både ledsen och arg. Ledsen över hur jag som anställd i kommunen utnyttjas till bristningsgräns men samtidigt arg för jag känner mej trampad på.

Som plåster på såren får alla kommunanställda en bonus på max 3500 kronor. Samtidigt blir det inte bättre ute i verksamheten. Besparingarna består, förlåt effektiviseringar heter det ju som politikerspråk.

I artikeln står det att en del av överskottet är pengar från staten, pengar som borde gått till verksamheterna och inte till den stora potten (anser jag i alla fall). Det är vi i verksamheten som gått på knäna, som inte tagit in vikarie, som inte kunnat köpa det material vi önskat med mera.

Så har det blivit 2021 och som personal hoppas man på att det nu blir bättre. Men tyvärr, även 2021 är det effektiviseringar och vi skall fortsätta att trolla med knäna. Hur mycket mer orkar vi?

Lärare i kommunen