Det förekommer felaktigheter i klimatdebatten, till exempel kampanjerna mot att äta kött. Man måste ju analysera på vilket sätt livet och utfordringen av kossorna går till. Det finns ett rationellt synsätt mot att äta kött när man betraktar uppfödningen i länder som USA, där djuren under sin livstid står inspärrade, aldrig ser ljus och gröna ängar utan bara föds upp på sojaprotein och annat intensivodlat foder. Eller i Brasilien där regnskogarna skövlas för att ge betesmarker åt köttproduktion. Sett ur det perspektivet har veganisterna rätt.
I Sverige föds huvuddelen av köttdjuren upp i naturliga miljöer och vistats ute och betar gräs och i mindre omfattning kompletteras med annat foder. Alltså ett minimalt klimatavtryck jämfört med kossorna i andra länder. Till detta måste också läggas att djurhållningen i Sverige har andra och viktiga fördelar. I Naturvårdsverkets rapport om de svenska miljömålen framhålls att den biologiska mångfalden sedan länge är i ett allvarligt läge och att jordbrukets djurhållning är viktig för den biologiska mångfalden i våra ängs- och betesmarker. Befintliga marker måste fortsatt skyddas genom bete och skötsel men även betydligt större arealer behöver tas i bruk som betesmark. Naturvårdsverket betonar också att jordbruket är av betydelse i klimatarbetet då ökad mullhalt och produktion av ny biomassa skapar bättre förutsättningar för kolinlagring, dessutom utan djur blir det ingen stallgödsel och utan sådan försvåras odlingen av vegetabilier och då blir det inget för veganisterna att äta. Skall den biologiska mångfalden vändas i positiv riktning behöver mer mark användas för köttdjursuppfödning och självfallet skall vi ju då också äta upp köttet annars skapas överproduktion, betesmarkerna läggs ner och växer igen.
Kenneth Gustafson
LÄS OCKSÅ: Bisarrt att vi skyller klimatförändringar på kon
LÄS OCKSÅ: Eleverna kan inte vänta på att M och S kommer till skott!
LÄS OCKSÅ: Elever i årskurs 7 tvingas stanna hemma – på grund av lärarbrist