Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Kungälvs sjukhus. Arkivfoto Bild: arkivfoto
Kungälvs sjukhus. Arkivfoto Bild: arkivfoto

Insändare: Största problemet inom vården – bristen på kompetent personal

Kan det inte vara värt att köra vård & omsorgsprogrammet även om det inte skulle bära sig rent ekonomiskt? Det frågar sig insändarskribenten som vill se mer utbildad vårdpersonal.

Detta är en insändare. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Jag har som nybliven politiker varit ute i lite olika kommunala verksamheter, för att bilda mig en egen uppfattning om hur det fungerar och vilka behov som finns.

Det absolut största problemet verkar vara bristen på kompetent personal inom vården. LSS-boenderna skriker efter utbildad personal.

Hemtjänsten tvingas ta in helt outbildad personal för att försöka göra samma jobb som undersköterskorna. De får exempelvis ge medicin efter en 3-timmars lång utbildning och ett kunskapsprov. Byta kateterpåse utan att aldrig gjort det förut. Sätta på stödstrumpor, smörja diverse olika åkommor på olika kroppsdelar, mm.

Vi har en växande befolkning, något som kommer att innebära mer äldre människor. Trenden inom hemsjukvården är att fler personer skall vårdas hemma istället för att komma in på olika boenden. Detta kommer att kräva mer utbildad vårdpersonal, med högre utbildningar. Då det kommer att vara "brukare" i sämre skick som skall tas hand om i hemmet.

Samtidigt hade vi inget vård & omsorgsprogram på Mimers hus förra läsåret. På grund av för få sökande (alltså skulle utbildningen inte bära sig ekonomiskt). I år görs ett nytt försök att få tillräckligt med sökanden för att kunna hålla utbildningen.

Sjukhuset skriker också efter personal, men det är inte ett kommunalt problem. Sjukhuset drivs nämligen av regionen.

Men vem drabbas om inte sjukhuset fungerar? Jo, Kungälvs invånare.

Kan det inte vara värt att köra vård & omsorgsprogrammet även om det inte skulle bära sig rent ekonomiskt?

Detta är dock inte grundproblemet, utan det är hur man gör yrket mer attraktivt. Ett sätt är givetvis att höja lönen. Ett annat är att ex. ge vårdpersonalen arbetsskor (om inte annat som en symbolhandling. Att personalen är viktiga).

Just arbetsskor kom upp på båda besöken. Vi (kommunen) motiverar frånvaron av arbetsskor med att personalen kan bli förmånsbeskattad. Något som är väldigt lätt att runda, ex. genom att ha en kommunlogga på tån.

Ett annat sätt som vi inom Utvecklingspartiet har diskuterat är om man skulle kunna baka in en betald praktik i utbildningen. Att studenterna får gå ut och prova på de olika vårdgrenarna samtidigt som de erhåller en mindre lön (liknande upplägg finns på ex. SKF´s tekniska gymnasium. Där man vill säkra sin framtida kompetens).

Varför inte villkora försörjningsstödet med att man utbildar sig? För de som inte är intresserade eller är lämpade för vården, så finns det alltid andra uppgifter. Stränder behöver städas, motionsspår behöver röjas, mm.

Oavsett vilken väg vi väljer att gå, så måste det ske nu!

De vanligtvis trögmalande kommunala kvarnarna måste smörjas upp innan människoliv riskeras på grund av bristen på utbildad vårdpersonal.

Martin Ottosson

Utvecklingspartiet