Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Det är medel- och överklassen som köper merparten av drogerna, skriver Elisabeth Sanderson. Bild: Stefan Bennhage
Det är medel- och överklassen som köper merparten av drogerna, skriver Elisabeth Sanderson. Bild: Stefan Bennhage

Man behöver ha en helhetssyn på gängproblematiken

Skaffar man sig inte rikedom på det ena sättet, skaffar man sig det på ett annat sätt i ett ojämlikt samhälle, skriver Elisabeth Sanderson.

Detta är en insändare. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Svar till Ludvig Anderström och Arvid Strandberg (båda MUF) den 3 augusti.

Givetvis behöver vi skyddas från de kriminella individer som har mycket stora problem, men för att stoppa den kriminella nyrekryteringen behöver tyngdpunkten ligga på att ta tag i problematiken bakom istället för att försöka avskräcka och skrämma med hårda straff vilket ni eftersträvar.

Klyftorna i samhället har ökat enormt de senaste årtiondena, vilket har en stor betydelse i sammanhanget. Enligt LO:s årliga rapport ”Makteliten - i en bubbla” var inkomstskillnaden mellan en vanlig löntagare och makteliten i samhället återigen den största någonsin. 2018 hade den ekonomiska eliten (50 direktörer) i Sverige en inkomst motsvarande 61 gånger en industriarbetarlön. Årsinkomsten för storbolagens vd:ar är alltså i många fall långt mycket högre än vad en arbetare tjänar på en hel livstid.

Det är alltid bra med en helhetssyn på problematik, tycker jag. I detta fallet att försöka gå till botten med orsaken till den kriminella gängproblematiken. Nyligen kom exempelvis Göteborgspolisen fram till att de kriminella gängen konkurrerade om drogförsäljningen. Och att medel- och överklassen köper merparten av drogerna.

Skaffar man sig inte rikedom på det ena sättet, skaffar man sig det på ett annat sätt i ett ojämlikt samhälle, kan man säga. Alla vill ju ha det bra.

USA har sedan länge haft en politik som innebär hårda straff, men har det verkligen hjälpt?

Elisabeth Sanderson