Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Intrycket är att planprogrammet kommer att leda mot en tuff exploatering, med trafikproblem och med svag eller ingen koppling till ”småstaden”. Det skriver Olof Stenlund och Lizbet Stenlund Gens om kommunens byggplaner av Kexstaden. Illustration: Krook & Tjäder
Intrycket är att planprogrammet kommer att leda mot en tuff exploatering, med trafikproblem och med svag eller ingen koppling till ”småstaden”. Det skriver Olof Stenlund och Lizbet Stenlund Gens om kommunens byggplaner av Kexstaden. Illustration: Krook & Tjäder

Kexstaden – en förlorad möjlighet?

Intrycket är att planprogrammet kommer att leda mot en tuff exploatering, med trafikproblem och med svag eller ingen koppling till ”småstaden”. Det skriver Olof Stenlund och Lizbet Stenlund Gens om kommunens byggplaner av Kexstaden.

Detta är en insändare. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Att bygga Kexstaden är en stor utmaning och en fantastisk möjlighet. Många besökare visade på stort intresset för kommunens ”Öppet hus” som var en del av samrådet om planprogrammet.

Tyvärr var det nog många, i likhet med oss, som gick därifrån med något dystert i sinnet. För vad som visades och beskrevs var egentligen ”mer av samma slag” för att uttrycka det hela lite förenklat.

Kommunens vision är det väl inget större fel på. Men efter att ha sett och hört Orkla och deras fastighetsutvecklare var det många som började fundera. Flera begärde också ordet och budskapen handlade om exploateringsgrad, trafik, anknytning till de gamla stadsdelarna, industrihistoria, bevarande mm. Och detta är inte alls förvånande.

Områdets storlek är cirka nio hektar. Det kan jämföras med Kongahälla, mellan Maxi och KC, vars delar som byggts med bostäder vi uppskattat till cirka sex hektar och med ungefär 1000 lägenheter fullt utbyggt. Med motsvarande exploateringsgrad skulle Kexstaden rymma cirka 1500 lägenheter.

Men Kexstaden ska innehålla cirka 2200 lägenheter! Alltså betydligt mer omfattande exploatering. Redan här börjar det svindla. Citat ur vision för Kexstaden: ”Här finns rum för aktivitet och vardagsliv för boende, besökare, arbetande och andra verksamma. Stadsdelens utformning skapar variationsrika stadsrum som knyter an till platsens historia. I Kexstaden lockas invånarna ner till älven och här skapas en helt ny miljö i Kungälv – staden vid vattnet.” Men hur ska allt detta få rum med en så tuff bostadsexploatering? Det känns inte trovärdigt.

Trafikutredningen visar på ett behov av ungefär 1000 till 1200 bilparkeringsplatser för bostäder och arbetsplatser. Dagens trafik på Uddevallavägen/Strandgatan är knappt 11000 fordon/dygn. Tillskottet som Kexstaden skapar blir ungefär lika stort, alltså totalt cirka 22000 fordon/dygn på Uddevallavägen/Strandgatan. Utredningen visar också på mer köbildning under för- och eftermiddag med som mest 3 gånger längre restider. Något som inte nämns är risken för ”smittrafik” på Västra gatan och på andra mindre gator. Det blir alltså avsevärt mer trafik i centrum med barriärreffekter som drabbar alla, inte minst oskyddade trafikanter. Dessutom tillkommer annan exploatering, Klocktornet och den obebyggda delen av Liljedal

För att få plats med 2200 lägenheter måste det byggas högt. Skisser och bilder som visades indikerade detta. Anknytningen till bebyggelsen väster om planområdet, till miljöerna vid Västra gatan och till älven ter sig för oss obegriplig. Intrycket är att planprogrammet kommer att leda mot en tuff exploatering, med trafikproblem och med svag eller ingen koppling till ”småstaden”. Kungälv riskerar att missa en historisk chans till en i vidaste mening hållbar stadsdel.

Vi efterlyser känslighet gentemot platsen och grannskapet. Det måste till att börja med innebära väsentligt lägre exploateringsgrad. Värna öppenheten mot vattnet för alla i staden. Bygg med trä för att skapa klimatpositiva byggnader och knyta an till trästaden. Alltså stomkonstruktion i trä inte bara fasader. Det finns många exempel i landet på detta. Lättare byggnader ger också mindre kostsam grundläggning. Satsning på solpaneler på alla tak. Gröna och blå lösningar, dvs grönska i kvarteren och öppna dagvattenlösningar. Bevara delar av gamla tegelbyggnader så att det finns fysiska spår av industriepoken.

Får exploatörerna sin vilja igenom riskerar Kungälv att dyrt få betala för ett nytt Kongahälla, fast på helt fel plats.

Olof Stenlund

Lizbet Stenlund Gens

LÄS OCKSÅ: Så vill Kungälvsborna göra med kexentomten

LÄS OCKSÅ: Nya stadsdelen Kexstaden ska byggas när kexen försvinner