Selma Lagerlöf skrev i novellen Fru Fasta och Petter Nord bland annat följande om Kungälv ”… sin lilla stad, där hus ej låg vid hus utan trädgård vid trädgård”. En trivsam småstad där människorna känner sig delaktiga och trygga och där trivselkänslan blomstrar riskerar att försvinna med den förtätning och byggiver som idag råder. Människor behöver ytor utan byggnation och parkeringar och är beroende av grönska omkring sig för sitt välbefinnande.
Vår förening efterlyser en långsiktig plan där öppna platser och parker är inritade och belagda med byggförbud. Det är bråttom med en sådan plan innan alla tänkbara platser redan är ”förtätade”. Det är högst sannolikt att de ansvariga om trettio år, som är helt andra än de som bestämmer idag, kommer att urskulda sig och säga” att den totala förtätning som nu anbefalls var ett misstag, men man förstod inte bättre då.” Kanske trivselfaktorn skulle vara med på ett hörn och inte bara bygga, bygga.
De förslag som idag finns för t.ex. Liljedal kännetecknas av väldigt små fria ytor. En av de få ytor där det fortfarande är möjligt att skapa en öppen plats på är det gamla Domushuset vid Posttorget. Varför inte köpa in det och skapa ett stråk ner mot älven. För Nytorget/busstorget föreligger visserligen ett förslag som minskar själva torget men eftersom det skulle ligga i anslutning till ett utökat Västra parken, känns det ändå rätt tänkt. Ett område, som idag är torftigt, men som skulle kunna förvandlas till en oas och som är centralt belägen, är båda sidor om bäcken. Då skall det inte bara vara ett träd här och en buske där, som det ser ut nu, utan nästan djungellikt med träd, buskar och blomsterarrangemang kring vilka slingrar sig grusgångar.
Med jämna mellanrum förbinds de båda sidorna om vattnet av smäckra broar. Så skulle man kunna åstadkomma en central grönyta av riktigt hög kvalitet, där gamla och unga kan strosa och insupa blomdofterna och känna sig bortanför trafikbruset.
Styrelsen för Föreningen Gamla Kungälv